Ett problem är ju att jag inte riktigt är byggd för sådant här.
Jag är en person vars sömn lätt rubbas av stress och smågnagande oro. De senaste veckorna har det sakteliga ätit sig längre och längre in, jag har sällan svårt att somna på kvällen men vaknar kring vargtimmen och förblir vaken. Snurrar, funderar, tänker varför skulle någon gilla romanen, är den inte för intern, kommer folk att tro att meningarna utan punkt är misstag eftersom ingen redaktör varit inblandad, kommer någon att ens bry sig om den, borde jag formulera det nya pressmeddelandet si eller så, läser jag för fort när jag ljudar nere i bunkern, har jag ens en sportslig chans att hinna klart med redigeringen av ljudfilen, kommer e-boken att funka som jag tänkt och kommer någon ens att bry sig nej det hade jag visst redan tänkt ja den tanken kommer om och om och om igen tänk om de hatar boken, ställer sig helt likgiltiga till den jo Johanna säger visserligen att den är jättebra om och om och om igen men hon är ju kär i mig, ser mig däri på gott och ont, borde jag ha skickat fler recensionsexemplar till DN de är ju trots allt DN och nej det borde väl räcka med tre kanske skulle skickat så många till SvD också de fick ju bara två precis som SVT, morgonsoffarecension är ju da shit för försäljningen säger de jag fick ingen sådan för förra, och ska jag mejla någon på Bokia också trots att de väl bara kör med centrala inköp och Söderbokhandeln då, borde jag gå dit i egen hög person med mössan i hand och säga hej vill ni köpa in min bok åh jag hatar sånt är ingen införsäljare ber alldeles för ofta ursäkt för mig själv bu bu bu.
Ja, ni fattar väl på ett ungefär.
/kille på snart 35 jordsnurr, vaken sedan några timmar
Det är för att det är läskigt som det kallas mod.
(Du får skaffa dig en handfull olika namn och titlar, svara i telefon som sekreteraren Timo, hänvisa intervjuförfrågningar till Bengt på pressavdelningen och sköta all marknadsföring som din egen hårdföre manager Lennart Äng. Lennart Äng ber aldrig om ursäkt. Inte för någonting.)
Inte roligt för dig men roligt inlägg.
M & M: Tack för peppen!
Exakt så där SKA du ju känna, konstigt vore faktiskt annars. Jobbigt, ja visst, men ack så nödvändigt för själva processen. Det är ju det som är grejen och fatta du har gjort det, alldeles själv. Hur fränt är inte det??? Jag får förresten mitt exemplar hem i brevlådan i dag, kommer djupdyka i den såklart. Du är nydanande och en förebild, är helt övertygad om att fler kommer att våga gå i dina fotspår:-)