Breder ut mig i spalt och på scen

Två självcentrerade kortisar:

I lördags intervjuade Boktugg mig om min stundande debut som lärare i ljudboksskrivande på Skrivarakademin. Bland annat kritiserar jag författare som vill ”funka som ljud” men själv inte ids lyssna för att lära sig.

I kväll medverkar jag vid en samtalskväll på Teater Blanca i Uppsala med rubriken ”Förverkliga bokdrömmen”, tillsammans med Alexandra Torstendahl från The Book Affair och Anna Levahn från Printz Publishing. Främst är det tänkt att jag ska anta egenutgivarens perspektiv och berätta om mina äventyr med Vi har redan sagt hej då från när det begav sig, men jag tänker att det nog även glider över en del i mina senare års erfarenheter i att skriva främst för digitala kanaler som ljud- och e-bok.

Valborgsarkivet

Jag hajar alltid till den 30 april nu för tiden. Jag har på något sätt helt kommit att glömma bort hur viktig den här dagen varit under en stor del av mitt liv, hur den under ett antal år var årets främsta helgdag, och då inte bara under de fyra år jag verkligen bodde i Uppsala, utan även under hela 00-talet när jag likt en noggrant ställd klocka tog pendeln upp från Stockholm tidigt på förmiddagen och fröjdade mig i andanom dagen lång.

Här i nordligaste norr har jag i stället för att omfamna Valborg i år mest irriterat mig på den, tycker att det är ett otyg att skolorna är stängda eftersom det ger missnöjda barn som tvingas till fritids och dagis när flertalet av deras kompisar får vara lediga. För jag ser inte varför jag skulle vara ledig från att arbeta i dag, bara för att det ska tändas en eld nere vid älven klockan sju i kväll.

Men så står jag i köket och diskar undan frukosten och hör min gamla Uppsalakompis Christer Engqvist, som till skillnad från mig förblev Uppsala trogen och kom att bli Sveriges Radio-journalist, rapportera i P1 från Fyrisån där förberedelserna inför årets forsränning pågår för fullt och han intervjuar några studenter om dagens planer efter att de tagit sig igenom forsarna, hur de i sitt ungdomliga övermod är helt övertygade om att de utan problem kommer att orka kalasa från målgång (forsränningen är till skillnad från resten av Uppsalavalborg rätt strikt alkoholfri) fram till sent i natt.

Och som vanligt hugger något till. Inte direkt saknad, mer ett vemodigt konstaterande hur avstånd i kombination med hur livet obönhörligt rullar vidare får minnet att blekna. Eller nej för den delen, minnena har inte bleknat och stryk inläggets inledning för jag har inte glömt – de finns där allihopa – men de har blivit inaktiva, arkiverade. Och det är så klart precis som det ska.

Men jag unnar mig i alla fall dagen till ära några minuters bitterljuvt vältrande i minnen.

Okej, så där – slutminnat. För den här romanen skriver sig verkligen inte själv.

En annan tid

Min ljudbokslyssning för närvarande är min egna Dannyboy & kärleken, den nyligen utgivna versionen inläst av Dag Andersson som jag skrivit om tidigare. Tänkte skriva lite mer om den senare, inläsningen alltså och de förändringar som boken genomgått inför ljudadaptionen, men just nu vill jag bara nämna en sak helt kort.

I går kom jag fram till delarna som utspelar sig under Valborg i Uppsala. Och från min horisont här på västra sidan av Atlanten hade jag då helt glömt bort att det är i dag denna storslagna dag infaller. Men nu ser jag en del firande dyka upp i mitt Facebookflöde och surfade in på UNT:s sajt och läste lite ur deras digra nyhetsrapportering från händelserna som sker i detta nu, och kände nostalgin bita tag i mig.

Det var bara det.

En annan tid, ett annat liv, en något yngre Daniel. Sillunch i Observatorieparken bredvid Ekonomikum i Uppsala 2004.

Valborg i mitt hjärta

Det går inte att komma ifrån att det suger lite i Valborgstarmen på mig den här dagen, när jag ser Uppsalakompisar posta bilder från firandet i mitt Facebookflöde. Det är mer städat nu för tiden, av vad jag kan se rätt stillsamma sillunchpicknickar flankerade av barnvagnar och tultande småbarn, en naturlig utveckling jag ibland kan önska att jag ännu var en del av.

Själv har jag dock en rätt intensiv arbetsdag, tre intervjuer som ska bockas av, två gjorda före lunch, en lite senare om telefonlinjen mellan Vittangi och Kina håller. I kväll går vi och fikar vid hembygdsgården i Suupalo och kollar brasan som tänds nere vid Torne älv. Fint det också.

Men det spöar ju inte traditionellt sista april-firande i Uppsala med studentmössan på svaj, så klart.

Glad Valborg på er!

Valborg. Mina Uppsalaår är svunna, kommer aldrig åter och så ska det vara, men den här dagen tänker jag alltid extra på dem. Faktumet att prognosen skvallrar om lågtryck där nere gör mig lite dyster. Jag unnar alla en fin Uppsalavalborg.

Fast det är klart, helt svunnet är Uppsalalivet inte. Alla minnen kommer så klart att tragglas framåt och bakåt när Tage och Ejda blir gamla nog för att flytta dit och börja plugga på universitetet och skriver in sig på Kalmar nation så som det är bestämt.

Men dit är det ju trots allt ett antal år.

Tar vara på tiden

Saker jag hunnit med sedan jag anlände till Stockholm strax efter 06.30 i morse:

Promenera genom den högsommargnistrande staden till Södermalm och Helgalunden. Det var ljuvligt stillsamt och tyst. Stockholm är som bäst när det är nästan folktomt.

Äta frukost på ett morgonpiggt café på Hornsgatan och skriva lite på romanen. Fick även agera tolk mellan ett amerikanskt turistpar och caféägaren. De var på jakt efter decaf coffee. De gick bet.

Åka tunnelbana till Skärholmen, gå till Ikea vid Kungens Kurva, handla två förpackningar golvtrall som jag ska ta med upp till Vittangi (köpte för lite i Haparanda förra helgen), gå tillbaka till Skärholmen och hinna innanför spärrarna innan tiden på sms-biljetten gått ut. Hade till och med tio minuter till godo.

Inventera sladd- och kontaktförrådet till våra datorer när det gäller bildskärmskopplingar. Vi har löjligt många adaptrar och nu ska en del av beståndet med norrut, de behövs till filmrummet jag bygger i källaren. Trallen ska in i samma rum för övrigt.

Springa sex kilometer runt Årstaviken. Kanske inte den smartaste dagen att göra det på i och med termometern närmar sig 30-strecket, men jag har inte sprungit i Sommarstockholm en enda gång i år, och skulle det ske någon gång så var det i dag. Bara att bita ihop. Eftersvettades i 45 minuter innan det var någon poäng med att gå och duscha. Passade på att kolla lite mer på sladdbeståndet medan jag väntade.

Gå till Södra station och hoppa på pendeltåget mot Uppsala, där jag först ska ha ett möte på eftermiddagen inne i stan och sedan åka ut till min vän Petras 40-årsfest i Sunnersta.

Skriva det här blogginlägget på mobilen under resans gång och posta det strax före Rotebro.

Hålla radiolåda

Det var fantastiskt roligt att vara med i radion i morse! Här kan man lyssna i efterhand. Det blev som man kunde ana en smula ofokuserat – Tage ville dels rita på allt han kom åt och dels gång på gång promenera ut ur studion och undersöka P4 Upplands redaktion i stället – men på det stora hela tyckte jag att det blev bra.

Så alla andra radiokanaler och program där ute – var nu inte blyga, låt oss komma och prata om den vingliga och omtumlande starten på föräldraskapet hos er också. Se det inte som en order, men som en sträng uppmaning.

P4 Uppland i morgon

Just ja! Tidigt i morgon bitti tar vi tåget norrut för att mellan klockan åtta och nio vara med i P4 Upplands morgonprogram och prata om vår bok. Det blir spännande, inte minst för att Tage ska vara med i studion hela tiden. Vi får väl se hur det går, han har ju en egen vilja nu för tiden, kan man ju kanske uttrycka det.

Lyssna live om ni är i krokarna, eller via deras sajt!