Alltså antalet knytblusar i mina flöden i dag är så överväldigande många att jag blir gråtfärdig av hur fint det är. Ja, visst, det är blott en symbolhandling, men den bottnar i en genuin frustration över sakernas tillstånd. Och det är verkligen inte bara de man på förhand kunde tänka sig som i dag burit plagget, det har slagit så mycket bredare än åtminstone jag kunde ha anat.
Synd att man även blir gråtfärdig över att tänka på orsaken till varför alla dessa knytblusar ens behöver synas.