Etikett: Johan Kleberg

Är böcker för dyra eller för billiga?

Intressant replik hos Svensk Bokhandel i dag från bokhandlaren och ordföranden i Bokhandlareföreningen Mats Ahlström, angående Johan Kleberg på Adlibris debattinlägg från häromdagen, då han utvecklade sitt resonemang om mjuka kontra hårda böcker och att priserna på nya utgåvor måste sänkas, och att det kan ske genom billigare, mjukare format. Jag kommenterade Klebergs artikel här.

Ahlström håller föga förvånande inte med, eller snarare är det så att han håller med om problemanalysen i det att prisglappet mellan originalutgivning i inbundet format och pocketformat är för stort, men menar i stället att lösningen är att få upp priserna på pocketformaten, inte att sänka dem på originalutgåvorna.

Jag kan absolut se logiken i detta ur bokhandelns och förlagens synvinkel, men jag tror att verkligheten sakteliga allt mer talar emot dem. I takt med att boken blir allt mer digital – må så vara om det sker genom streamingtjänster där vi lyssnar på böcker eller läser dem i e-boksformat – tror jag inte att det går att försöka hålla dagens marginaler uppe. Litteraturen må ha visat sig vara mer motståndskraftig mot digitaliseringen än musik- och film/tv-världen, men den äter sig onekligen hela tiden sakta in, och för att överleva tror jag att bokbranschen måste försöka ta sig ner till de prisnivåer som är mer i paritet med vad övriga digitaliserade marknader stabiliserat sig kring, snarare än att envist fortsätta ligga kvar ett eller till och med två snäpp ovanför.

Visst, det må framstå lite som att jämföra äpplen och päron, men i dag betalar vi cirka en hundralapp i månaden för tjänster inom musik och film/tv – som Spotify, Apple Music, Netflix, Viaplay, HBO Nordic och så vidare, oavsett vad vi anser om detta så är det en nivå som blivit standard. Och med mina konsumentglasögon på mig tror jag att det är ner mot de nivåerna bokbranschen måste ta sig även för ny litteratur för att boken – i vilken form den än må komma – inte ska tappa mark.

Ja till mjuka böcker

När jag hade fått Dannyboy & kärleken antagen hos Bokförlaget Forum 2004 stred jag en fruktlös kamp för att den skulle ges ut i ett så billigt format som möjligt från början – gärna mjukband eller åtminstone ett litet inbundet format, vad som helst som skulle få ner priset. Mitt argument var att det var en bok som riktade sig till en ung publik – högskole- och gymnasiestudenter, människor någonstans mellan arton och trettio, troligen i en urban miljö eller med en inneboende längtan att ta sig dit. Priskänsliga köpare.

Men det var en kamp som var omöjlig att vinna, det blev en helt vanlig inbunden utgåva i ett stort, otympligt format omöjligt att få ner i en ficka med ett rekommenderat försäljningspris på 248 kronor. Resten är, skulle man väl kunna säga, historia.

Nu säger jag så klart inte att det var enda orsaken till att min debutroman inte blev en kommersiell dundersuccé när den gavs ut, men det är klart att det inte hjälpte. Den har med tiden hittat sin publik ändå i andra format, och om en månad börjar ett nytt kapitel i dess historia, mer om det senare.

Hur som helst – jag kan inte låta bli att känna glädje över Adlibris vd Johan Klebergs debattartikel hos Svensk Bokhandel i dag, där han går till storms mot den traditionella bokbranschens förkärlek för det inbundna formatet och de strukturer det formatet upprätthåller. Låt mig citera ett par avsnitt:

När det gäller faktaböcker, barnböcker, kurslitteratur och pocket är onlinebokhandeln framgångsrik. När det gäller nyutgiven bred skönlitteratur måste vi dock vara självkritiska och konstatera att våra kunder sedan länge har genomskådat vår bransch utgivningsstruktur och prisbild. Vi motiverar en hög prissättning på nyreleaser, inte med en stark berättelse, inte med ett spännande författarskap utan med att läsaren vid utgivning endast kan köpa boken i ett otympligt format.

Och sedan blir vi förvånade när kunder väljer att vänta i sex månader och köpa exakt samma berättelse i ett smidigare format till ett lågt pris.

Hur vill han då ha det? Jo, han eftersöker en svensk satsning på det format jag skrivit om här i spalterna rätt många gånger, det i England och USA vanliga trade paperback-formatet.

Lösningen är enkel. Gör som i England och släpp en häftad version på utgivningsdagen. Ett produktionseffektivt format som passar utmärkt för läsning i såväl sängen som på bussen. Sätt ett avsevärt lägre f-pris än det på dagens inbundna bok men ett högre än dagens storpocket. Sitt sedan lugnt i båten. Om det finns skäl att ge ut boken i pocket efter något år gör det till ett högre f-pris än idag.

Självklart måste man ta i beaktande att Johan Kleberg skriver detta för att han ser att Adlibris i dag är svagare inom försäljning av nya böcker än de önskar vara, han strider knappast för detta enbart för kundernas väl och ve.

Men det betyder ju inte att han måste ha fel.

Förändringar på gång på Boktipset

Jag undrade ju i mitt inlägg om det här med misstankarna om fusk på Boktipset vilka åtgärder som Adlibris kunde tänkas ta för att undvika att liknande saker sker i framtiden, och hoppades att företagets vd Johan Kleberg skulle ta chansen att skriva om Boktipsets framtid i sin gästblogg hos Svensk Bokhandel.

Och det gjorde han, redan samma kväll till och med:

Boktipset var och är en bra grundidé (om än överambitiös i sin funktionalitet då man typ ville ta upp konkurrensen med Facebook). Men jag är en stor anhängare av tjänsten och tror att den också kan ha en kommersiell bärkraft till exempel genom något så enkelt som köplänkar till oss. Tre av mina kollegor har under några månader redan jobbat med hur vi ska göra om sajten. Bättring härmed offentligt utlovad.

Ska bli spännande att se vilka förändringar som blir resultatet.

Adlibris ointresse möjliggjorde fusket hos Boktipset

Intressant avslöjande hos Boktugg i dag, de går ut med uppgifter om misstänkt fusk på den Adlibrisägda sajten Boktipset.se, ett bokcommunity där användarna själva får sätta betyg på, recensera samt diskutera böcker. Betygen och recensionerna används därefter av Adlibris på sidorna för dessa boktitlar.

Inga definitiva bevis kan presenteras utan det verkar handla om misstänkt aktivitet kring vissa böcker och förlag, ett stort antal konton har registrerats under kort tid och gett vissa utvalda titlar toppbetyg, som sedan per automatik presenteras på Adlibris. Hos Adlibris är man tydligen medveten om problemet enligt vd Johan Kleberg, som säger till Boktugg att det pågår en diskussion internt om hur de ska komma tillrätta med problemet.

boktipsetdump

Det här är så klart pinsamt för Adlibris, och jag hävdar att det här är ett problem som har kunnat uppstå helt enkelt för att de i princip lämnat Boktipset vind för våg. Sajten verkar ha fått sköta sig själv under ett stort antal år, den ser i princip ut som den gjorde vid lanseringen 2009 och tittar man på Om-sidan så är den senast uppdaterad 2013, och den officiella bloggen har inte uppdaterats på 15 månader, några regelbundna inlägg har inte lagts ut sedan tidig höst 2014.

Det här har också noterats av de användare som trots allt fortsatt att använda Boktipset, i forumet frågade en användare en vecka före jul 2015 varför sajten numera verkade uppdateras så sällan, och 16 dagar senare kom ett svar (dock inte från någon som jobbar med Boktipset utan en annan användare) som löd: Sajten verkar totalt ha dött under 2015. Jag började dubbelregga allt jag läst 2015 på både Boktipset och Goodreads, men nu är jag enbart Goodreadsaktiv då den här sidan verkar tvärdöd. Tråkigt, för det borde finnas underlag för aktivitet.

Att sajter dör är inget problem i sig, men det blir självklart ett allvarligt problem när en sajt som är så eftersatt och därmed säkert också dåligt kontrollerad tillåts styra betygsättningen av böcker hos Sveriges i särklass största nätbokhandlare. Visserligen har inte Adlibris någon topplista som baserar sig på Boktipsetbetyg utan de har bara topplistor baserade på försäljning vilket innebär att man måste klicka sig fram till de här titlarna för att upptäcka att de har höga betyg, men det ger ändå dessa titlar en fördel.

Dessutom verkar det som att de här fejkkontona satt i system att ge annat de betygsätter låga betyg, vilket dragit ner snittet på dessa titlar. Detta har bland annat drabbat Kalla Kulor Förlag, vilket fått förlagets ägare Hans-Olov Öberg att överväga en polisanmälan, enligt Boktugg.

Hur ska Adlibris komma tillrätta med problemet? Ett sätt är så klart att ändra möjligheterna att skapa konton på Boktipset, och kräva exempelvis att man kopplar konton till sitt Facebookkonto, och inte som i dag bara kan registrera sig genom att ange ett födelsedatum, ett namn och en mejladress. Det är så klart inte ett vattentätt system det heller och det exkluderar människor som inte använder Facebook, men det skulle skänka en ny form av trovärdighet åt sajten, som i ljuset av detta kan vara välbehövlig.

Sedan är frågan om det ens finns en marknad för ett svenskt bokcommunity. När Boktipset lanserades 2009 var det ett projekt lett av Sigge Eklund som ägdes av Bonniers och TV4 tillsammans, men efter en lovande start (jag hade faktiskt själv en Boktipset-blogg under några månader 2010 för att marknadsföra mina böcker) verkar ägarna och Eklund ha tappat intresset och sajten fick tas över av (tillika Bonnierägda) Adlibris, som alltså inte heller verkar ha gett den någon kärlek under överskådlig tid. Jag kan inte se att det skulle kunna ha någon annan orsak än att de anser att det kostar för mycket pengar att lägga resurser på tjänsten i jämförelse med vad den ger dem tillbaka.

Innebär detta spiken i kistan för Boktipset? Jag hoppas inte det, för dem som faktiskt använder tjänsten verkar hängivna. Men innan Adlibris fått ordning på det här med fejkkontona bör de starkt överväga att stänga av kopplingen till sin nätbokhandel.

PS. Adlibris vd Johan Kleberg påbörjade i går en två veckor lång sejour som gästbloggare hos Svensk Bokhandel. Ska bli spännande att se om han tar upp den här frågan där. DS.

UPPDATERING: Nu har Johan Kleberg på Adlibris gjort just detta.

Adlibris ger upp abonnemangsdelen av Mondo

Svensk Bokhandel skriver i dag att Adlibris lägger ner abonnemangsdelen för ljudböcker på deras digitala plattform Mondo. Adlibris vd Johan Kleberg kommenterar nedsläckningen så här till tidningen: ”Ska man satsa på en prenumerationstjänst bör man göra det 100 procent dedikerat. Storytel fokuserar på en sak och är jätteduktiga på den. De har säkert 95 procent av marknaden.”

Tanken är att de prenumeranter som trots allt finns ska slussas över till Bonniers kommande ljud- och e-bokstjänst Bookbeat, som än så länge befinner sig i stängd beta.

Svensk Bokhandel skriver i sin rubrik att Adlibris lägger ner Mondo, men att nätbokhandeln planerar att stänga hela plattformen Mondo, som förutom abonnemangstjänsten för ljudböcker även inbegriper styckeförsäljning av ljud- och e-böcker, hittar jag ingen bäring för i texten, snarare verkar Adlibris göra sig av med abonnemangen för att kunna satsa hundraprocentigt på resten av den digitala butiken.. UPPDATERING: SvB har nu ändrat rubriken till den mer korrekta Adlibris skrotar sin prenumerationstjänst.

Att Mondos abonnemangstjänst försvinner är egentligen inte särskilt förvånande. Bonniers har haft stora problem med att få sina ljudbokstjänster att lyfta, något jag skrev om senast i höstas, och när de nu snickrar på den nya tjänsten Bookbeat som verkar bli en rak Storytelutmanare är det så klart smartare att lägga allt fokus där. Jag ser mycket fram emot att testa den när det blir dags.

——

Intressant för den delen att Johan Kleberg i intervjun med SvB fortsätter sitt korståg mot höga priser på digitala böcker. Han stack ut hakan rejält förra våren när han sa att nya e-böcker inte bör kosta mer än 99 kronor, och nu upprepar han den siffran när det gäller styckeförsäljning av ljudböcker: ”Vi anser att en nyhet inom digitalt ljud inte ska kosta mer än 99 kronor för kunden.”

I Kulturnytt om e-boksmomsen

Jag var med en kort sväng i radion i dag i P1:s Kulturnytt, de gjorde en uppföljning av gårdagens inslag där Adlibris vd Johan Kleberg lade ut texten om det här med maxpris på 99 kronor på e-böcker igen (jag skrev för ett par veckor sedan här i bloggen om när han pratade om det första gången).

Det av mitt samtal i går med reportern som kom med var det här med att bokbranschen vill få ned e-boksmomsen från 25 procent till de 6 procent som fysiska böcker har sedan år 2002. Branschen har länge slagits för det här, en bok är en bok är en bok menar de, och det är en ståndpunkt som är lätt att sympatisera med, men jag tror ändå att de kommer att få väldigt svårt att få igenom det. Dels har det från EU kommit direktiv om att e-böcker inte ska ses som varor utan tjänster, och sådana tillåts inga sänkta momssatser på (om jag förstått det hela rätt så är resonemanget att en e-bok klassas som en tjänst och inte som en vara då den kräver en annan fysisk produkt för att kunna tillhandahållas, som en läsplatta exempelvis, e-böcker är alltså tjänster som ger läsplattor ett värde och ingen produkt i sig).

Ett annat problem, som var det jag valde att prata om i radion, är att det här är ett område fyllt av gränsproblematik. Vad är en e-bok? Ja, så länge den kommer i formen av en epub-fil som säljs hos Adlibris är det väl inga problem, men om man publicerar den som en app då, som säljs i App Store och Google Play, är det en e-bok då? Och om man lägger in lite kringgrejer i appen som extramaterial, som en videotrailer eller ett litet spel eller ett quiz om handlingen, är det då fortfarande en e-bok? Och om man kommer från andra hållet, det vill säga att man har gjort en sjusärdeles bra app utifrån en populär barnboksfigur men vill slippa den 25-procentiga ordinarie momsen på appar och lägger in en berättelse om den här barnboksfiguren i appen, är det då okej att sätta 6-procentig moms på den i stället? Jag tror att Skatteverket ser med rätt skeptisk blick på en sådan utveckling.

Det här har redan inträffat i musikvärlden. Även tidskrifter fick sänkt moms till 6 procent år 2002, och för fem år sedan kom The Ark på att det vore mycket smartare att ge ut en tidskrift och skicka med en gratis cd på köpet, än att ge ut en skiva på vanligt vis och tvingas lägga 25 procents moms på priset. Således gavs deras album In full regalia ut som en tidskrift, något som inte uppskattades av myndigheterna, såväl förvaltningsdomstolen som kammarrätten gav Växjögruppen bakläxa och de åkte på en skattesmäll på en halv miljon kronor.

I grund och botten tycker jag att differentierade momssatser känns mer och mer omotiverade överlag eftersom det blir så godtyckligt och gränsdragningarna ofta känns otidsenliga. EU-domstolens resonemang att allt digitalt ska ha den högsta momssatsen blir mer ohållbart för varje dag i takt med att allt mer digitaliseras, och att överhuvudtaget hålla på och belöna vissa branscher med subventionerad moms och inte andra känns helt enkelt orättvist. Så varför inte ha säg 15-procentig moms på precis allt?

Det var ungefär vad jag sa i intervjun, eller åtminstone ville få fram (vi pratade en del om Amazon och huruvida vi ens kommer att få någon rejäl e-boksrevolution i Sverige också). De cirka två – rätt svamliga – meningar som kom med i sändningen lät inte riktigt lika färdigtänkta dock.

Well well, det är väl vad tio minuters förberedelsetid och inspelning över telefon i bilen på parkeringen utanför Coop i Kiruna när jag var lite stressad för att hinna köra hem och hämta barn på dagis i tid ger.