Jag var kanske lite snabb att avfärda erotiken i fredagens topplisteinlägg (puritanen i mig, antar jag). Fick en kommentar av Lars Rambe som är vd på Hoi Förlag, som jag tyckte förtjänade ett eget inlägg.
——
Jag skulle säga att det är alldeles uppenbart att erotikgenren har vuxit mycket kraftigt i popularitet och att tillväxten fortsätter. Samtidigt är det självklart många fler läsare som läser spänning eller feelgood. Vad som är speciellt med erotiken är att det är i första hand novellformatet som drar läsare och de som är intresserade konsumerar väldigt många olika berättelser.
Det här betyder att det inte alls förvånar mig att det bara finns en erotiknovell på den absoluta topp 50-listan, men jag kan samtidigt se att många av våra erotiska noveller laddas ner mer än i princip allt annat vi har, inklusive titlar av Varg Gyllander, Anne-Marie Schjetlein, Mats Ahlstedt med flera. Flera av novellerna är också långkörare. Värdet i backlist har aldrig varit tydligare. Gränsland av Amalia Vilde kom ut för flera år sedan och ligger ständigt på topplistan i genren. Den har mer än 20 000 nedladdningar enbart hos Storytel.
Eftersom erotik i första hand skrivs av författare under pseudonym bygger vi inte författarnamn på samma sätt som i ”den verkliga världen”. Författarna och deras verk blir därför oftast inte snackisar på samma sätt som gäller i annan litteratur. I stället konsumeras de i streamingtjänsterna av en tydlig och stor fanbase.
——
Intressant inlägg tycker jag. Att den här typen av litteratur ofta har en lågintensiv men samtidigt långvarig framgång gör ju helt klart att det är svårt för utomstående att se framgångarna – en titel som ligger någonstans bortom två- eller trehundrastrecket på en topplista skapar inga rubriker – men ligger den där och puttrar på rätt stadigt under en lång tidsrymd ger den så klart intäkter till förlag och författare ändå.
Trist dock för dem som lyckats få en karriär inom den novelltunga erotikgenren, när Storytels nya ersättningssystem som lanserades vid årsskiftet tydligt missgynnar kortare berättelser (och tvärtom premierar böcker längre än tiotimmarsgenomsnittet).
Men oaktat detta – tack för kommentaren, Lars!