Sagan om Amazon och Sverige, del 47

För kanske tredje eller fjärde gången blåses det nu i visslan för att Amazon är på väg att lansera sin plattform i en svensk version. Den här gången verkar det dock vara på allvar (vilket det i och för sig hävdats en eller två gånger tidigare också, så vem vet), men utifrån vad DI Digital skriver (de var först på bollen) så verkar det inte handla om att lägga den svenska bokbranschen under sig, utan snarare om e-handeln i stort.

Det här är något jag länge förundrats över, det vill säga faktumet att det nästan bara i år efter år har pratats om att det innebär döden för den svenska bokhandeln – särskilt den på nätet – den dag Amazon kliver in här. För det var ju extremt länge sedan den amerikanska näthandelsjättens eget fokus låg på litteratur, jag undrar ens om den delen av deras totala intäktskaka syns i ett tårtdiagram? Varför skulle de stirra sig blinda på den krångliga bokbranschen i ett litet land där man måste sälja titlar på ett udda språk i små upplagor, när man kan sälja vanliga konsumentprylar i stället, sådana som är exakt likadana oavsett vilket land de säljs i? Det är ju där de kan glufsa i sig marknadsandelar utan större problem.

Nåväl, förr eller senare börjar de väl sälja svensk litteratur också. För snart fyra år sedan, när det senast var på tapeten att de skulle kliva in, skrev jag ett inlägg om de problem som väntade dem den dag de klev in på den svenska bokmarknaden. Jag saxar en bit:

• Sverige har extremt pressade bokpriser internationellt sett, att köpa böcker här är redan mycket billigt tack vare de fria bokpriserna, väletablerade näthandelsaktörer likt Adlibris som ställer hårda krav på rabatter på förlagen samt dagligvaruhandelns starka position när det kommer till pallförsäljning av storsäljare. Frågan är om ens Amazon, som gjort sig kända för att vara prispressare av rang, kan få till ännu lägre priser. På e-boksområdet finns det visserligen god mån för prispress om de är villiga att sälja med förlust (vilket de gjort sig kända för gällande e-böcker i främst USA), men svenskarna har hittills visat sig vara rätt ointresserade av e-böcker. Visserligen beror det säkert till viss del på att toklätta, sömlösa e-bokstjänster saknats, men en än viktigare faktor tror jag är vår i internationell jämförelse mycket stora marknad för billiga pocketböcker – så länge vi ser ett mervärde i en fysisk produkt kommer pocketboken att vinna över e-boken eftersom den finns att köpa i princip överallt och dessutom till ett lägre pris än e-böcker. Så var inte fallet i de anglosaxiska länderna, där det svenska systemet med relativt snabbt utgivna och framförallt mycket lågt prissatta pocketböcker inte finns i samma utsträckning. Jag har skrivit om skillnaderna mellan svensk och amerikansk pocketmarknad tidigare, bland annat här.

• Svenskarna har redan köpt böcker på nätet i 15 år från Adlibris och Bokus. En viktig orsak till Amazons framgång i USA var att de var tidigt ute, nätbokhandeln Amazon drog igång redan 1995 i Seattle. Det betyder så klart inte att marknadsledande Adlibris position på den svenska marknaden är huggen i sten, men jag tror ändå att det har betydelse.

• På e-boksområdet fick Amazon snurr på affären genom att marknadsföra den första vettiga läsplattan i form av Kindle extremt hårt under flera års tid. I Sverige har i dag miljoner svenskar redan surfplattor, och på dessa plattor är Amazons nätbutik bara en i raden. Visst kommer fler svenskar att köpa Kindles när Amazon drar igång svensk verksamhet, men jag tror ändå att det är relativt få som ser poängen med att köpa ännu en platta till hushållet.

Jag tycker de där punkterna håller relativt bra även 2018. Pocketformatet som jag skriver om i första punkten har visserligen tappat en del mark på sistone, men det har tappat till förmån för de streamade ljudbokstjänsterna, och där tror jag inte att Amazon är något direkt hot i dagsläget. Deras ljudbokstjänst Audible har visserligen ett mycket större utbud än de svenska aktörerna (på engelskspråkig litteratur, vill säga), men deras abonnemangserbjudande bygger i grunden på styckesköp och inte de ”ät så mycket du orkar”-prenumerationsmodeller vi vant oss vid här.

Nåväl. Det blir ett spännande e-handelsår, hur som helst.

Daniel Ek om den outforskade miljardmarknaden

En liten uppföljning gällande gårdagens inlägg om det här med Spotify och Apple Music.

DI Digital lade ut en intervju med Spotifys vd Daniel Ek sent i går eftermiddag, där Ek delvis är inne på det jag försökte få fram i min text också, gällande att den allra största delen av den här marknaden ännu är outforskad. Daniel Ek säger så här gällande Apples intåg:

Det är klart att det är en stor aktör som ger sig in på vår marknad, men den här marknaden mäts i miljarder människor. Om vi tittar både på oss själva och alla andra så är vi små. Vi pratar inte om att ta marknadsandelar från varandra, vi pratar om att göra marknaden större. Jag tror att Apple kan utbilda marknaden så att vi alla kan växa.

Intervjun är värd att läsa i sin helhet, eller att lyssnas på i deras podd Digitalpodden.

Några tankar om Apple Music versus Spotify

För den som med stort intresse följer utvecklingen inom konsumentelektronik i allmänhet och Apple i synerhet har så klart de senaste dagarna varit fullspäckade av läsning, med företagets stora utvecklarkonferens i San Francisco och den keynote i måndags kväll där de presenterade vårens nyheter inom operativsystem, appar och riktning framöver.

När det gäller den medialt mest uppmärksammade delen av keynoten – den där Apple enligt våra lokala medier i princip förklarat krig mot Sverige genom att lansera en konkurrent till numera indirekt delvis statsägda Spotify, tycker jag mest att det är tröttsamt hur tvärsäkra många är gällande förutsättningarna för en tjänst som ingen har sett i praktiken. Jag är själv långtifrån övertygad om att Apple Music kommer att leverera – jag tycker mig se tendenser till att Apple likt med iTunes på datorn valt att proppa in tjänster i den nya musik-appen som ska samsas parallellt på ett sätt som inte känns pedagogiskt för normalanvändaren att fatta skillnaderna mellan (och den där Connect-grejen luktar ganska mycket Ping) – men oavsett det vill jag gärna använda tjänsten ett tag innan jag fäller ett omdöme, och inte göra som exempelvis DN när de basunerar ut att Apples revolution kom av sig. Kan vi åtminstone inte vänta tills lanseringen den 30 juni innan vi fastslår det?

Men om jag trots allt ska spekulera lite gällande det här med Apple Music kontra Spotify så tycker jag att många snöar in sig för mycket på frågeställningar lik Varför skulle någon vilja byta till Apple Music när de redan har Spotify och det funkar jättebra för dem och de har 57 spellistor och ett jättestort offlinebibliotek som de noggrant valt ut? Kampen om de redan existerande kunderna är ju inte grejen, kampen gäller den förkrossande majoritet av musiklyssnare i världen som ännu inte har börjat streama musik. Siffran 800 miljoner registrerade kontokort i Apples ekosystem har figurerat mycket i media de senaste dagarna, och om vi antar att Google genom sin Androidplattform har cirka 700 miljoner kontokort i sitt ekosystem (jag lyckas inte hitta någon siffra på det här men spekulationen känns inte osannolik med tanke på att Android har en större totalbas än Apples iOS men överlag mindre köpstarka kunder), så landar vi på cirka 1,5 miljarder mobilanvändare som i dag har ett betalkonto i de två dominerande mobila ekosystemen. Det skulle innebära att Spotify med sina 15 miljoner betalande kunder hittills har lyckats förvandla 1 procent av världens kontokortknuta smartphoneanvändare till betalande kunder, och att de med sin totala kundbas på 60 miljoner användare lyckats nå fram till 4 procent av den totala publiken SE UPPDATERING NEDAN. Nu är det så klart inte så att Spotify och Apple Music är de enda aktörerna på marknaden även om vi i Sverige gärna tror det, men även om man räknar in tjänster som Pandora, Rdio och Tidal så landar vi på en slutsumma där uppåt 90 procent av mobilanvändarna ännu inte har börjat streama musik.

Den långsiktiga globala kampen om dominans på det här området har alltså knappt ens börjat.

UPPDATERING: Spotify gick på onsdagseftermiddagen ut med nya siffror gällande antalet användare, de har nu totalt 75 miljoner användare varav 20 miljoner betalande. Det förändrar uträkningen jag gjorde ovan till att Spotify har drygt 1,3 procent av alla kontokortknuta smartphoneanvändare som betalande kunder, och med sin totala kundbas på 75 miljoner användare når fram till 5 procent av den totala publiken. Värt att notera är också att Spotify i och med dessa siffror visar att de fortsätter öka andelen betalande kunder, tidigare låg den på 25 procent, nu är den uppe i knappa 27. Inte så stor skillnad kanske, men en förändring i riktningen som såväl skivbranschen som investerare vill se.

———

När det gäller Apples keynote överlag tycker jag att Jason Snell, tidigare chefredaktör på amerikanska Macworld och numera egen skribent på sajten Six Colors, bäst sammanfattat innehållet. Även jag tycker att de nyheter som presenterades gällande iPad var de mest intressanta, jag drömmer alltjämt om en framtid där en iPad även fungerar som ett vettigt arbetsverktyg för mig, och med de funktioner inom multitasking som de nu äntligen fått rumpan ur kring, så kan det kanske börja bli möjligt. Även de till synes små förändringarna gällande textredigering som de presenterade ska bli spännande att prova i praktiken.