Etikett: 6 juni-loppet

Nationaldagen 2019

Det gick verkligen uruselt för mig på årets upplaga av 6 juni-loppet, som traditionsenligt arrangeras just denna dag av Vittangi SK. Klockan på de 15 kilometrarna slutade ticka först vid 91 minuter, vilket var fyra minuter sämre än min tidigare sämsta tid, sju minuter sämre än fjolårets och elva minuter sämre än min toppnotering, som jag har för mig kom 2015. Jag har ingen direkt ursäkt till varför det gick så illa, tycker att jag har joggat ganska frekvent under våren, även om jag visserligen hållit mig mellan fem och sju kilometer under joggpassen. Får väl börja anstränga mig med långpassen.

Nåväl, jag tog mig i mål och stannade aldrig till för att gå, och det får väl ses som positivt i alla fall. Och kidsens lopp gick bra.

På eftermiddagen var vi på sommaravslutning på kyrkis i prästgården där det bullats upp med såväl svensk som tanzanikisk mat och bjöds på ansiktsmålning och lekar, och därefter gick vi på nationaldagsgudstjänst i kyrkan. Knappast något vi gör dagligdags och kidsen kan väl inte direkt anklagas för att ha tyckt att det var roligt, men jag kan tycka att går man på kyrkis varje måndag som Tage gör och Ejda kommer att börja göra till hösten (de går dit från fritids) och äter gratis fika och leker, så kan man väl gott följa med på en halvtimmeslång gudstjänst en gång per år och visa respekt för dem som engagerar sig ideellt i församlingen. Dessutom var det en rätt trivsam tillställning, kören sjöng fint, prästen talade milt och att sjunga Den blomstertid nu kommer hör ju på något sätt sommarstarten till.

Ett avbrutet lopp är inget lopp

Det blev verkligen ett antiklimax med dagens 6 juni-lopp.

Jag vet ärligt talat inte vad som hände, men efter bara drygt två kilometer av loppets femton (i visserligen något högre tempo än jag vanligen brukar springa i) gick jag totalt in i väggen. Jag blev underligt varm i hela kroppen, tappade all kraft och kunde inte ta mig fram en meter till så länge jag sprang. Att gå var inga större problem, jag promenerade i någorlunda normal takt ytterligare ett par kilometer innan jag vände hemåt mot målet vid fotbollsplanen med svansen mellan benen. Tage och Ejda, som jag inbillade mig skulle bli ledsna över att jag kastat in handduken eftersom de var på plats för att heja fram mig (och springa barnloppet på 1,5 kilometer) noterade knappt ens att jag kom åter, de var allt för upptagna med att:

1) Äta hamburgare
2) Cykla med sina kompisar

Total flopp, med andra ord.

Jag har känt en förkylning ligga och lura långt bak i halsen de senaste tre-fyra dagarna, men den har inte brutit ut, och gjorde det heller inte senare under dagen. Jag känner mig på det stora hela rätt normal.

Men springa kan jag uppenbarligen inte.

Barnen däremot, sprang som gaseller båda två under sitt lopp. Önskar nästan att jag hade struntat i att starta själv så jag kunnat se dem springa i stället.

155 steg per minut

Premiärtestade Spotify Running när jag sprang det årliga 6 juni-loppet här i Vittangi tidigare i dag. Brukar vanligen lyssna på ljudböcker eller podcaster när jag springer, men jag var nyfiken på hur pass väl den skulle anpassa musiken till mitt springtempo, och jag får säga att jag blev positivt överraskad, tempot i låtarna synkade genomgående mycket bra med mitt löpsteg. Särskilt framåt slutet, när jag efter tolv avverkade kilometer kände att jag ännu var rätt pigg och vågade mig på en lågintensiv trekilometersspurt, kom musiksynkningen väl till pass. Jag sänkte min personbästatid från när jag sprang samma lopp för två år sedan med sex minuter, och jag har svårt att se att det skulle ha skett om jag hade lyssnat på Stephen Kings Finders keepers, ljudboken jag för tillfället håller på med.

Om jag ska ha någon kritik, så är det att musiken som kan väljas (än så länge i alla fall) är rätt så begränsad. Dels har Spotify tagit fram egen löpmusik i sex olika stilar med namn som Burn, Epic och och The chase, och därutöver kan man välja nio olika spellistor med namn som Upbeat run, Throwback hits och Total metal. Själv valde jag spellistan Indie kick och bjöds under loppet på musik från bland annat Franz Ferdinand, Smallpools, LCD Soundsystem, Pixies och Broken Social Scene. Absolut inget fel med det, men längre fram hoppas jag på möjligheten att exempelvis utgå ifrån en specifik artist, och låta Running-funktionen välja låtar med denna som bas och sedan plocka snarlik musik.

För ska jag vässa min tid ytterligare nästa år måste det nog till en rejäl dos av Pet Shop Boys-låtar i trakterna kring 155 steg/minut.

The jogging man (2)

Det gick ju fint det där.

Under loppets gång trodde jag mig vara på väg mot totalfiasko, kändes som att jag höll sjuminuterstempo och vid varvningen hade jag kramp i magen. Totalt mörker.

Men så lossnade det sakteliga, krampen släppte och antalet återstående kilometer blev stadigt färre. När Tage mötte mig med en egenplockad blombukett vid målet efter 15 kilometer, stod klockan på 86 minuter nånting, vilket gav en kilometertid på 5.42 enligt Runkeeper. Min placering i tävlingsklassen blev ytterst blygsam, men jag hade i alla fall ett par tävlande efter mig. Tveklöst bättre än jag förväntat mig.

Okej, halvmaran i Stockholm nästa!