Note to self:
Gå inte Västerlånggatan hem från jobbet när det sakteliga börjar lacka mot jul. När du bromsas av människoklungor som andaktsfullt verkar beundra den mysiga stämningen och de fina ljusen i skyltfönstren börjar vattnet koka så där jobbigt inombords igen, och när det pyser ut genom öronen där ipodlurarna redan sitter blir det kortslutning i hjärntrakten och du kan om du har otur brinna upp som vore du ett tidigt adventsljus på promenad.
Men så kommer i höjd med Mynttorget en man iförd full tomtemundering toppad med blåblinkande luva svagt framåtlutad rullandes på en Segway och du ler från öra till öra och tänker att världen väl kanske inte är så dum ändå.
Eller så är den just det och det är därför du blir glad.