Alltså vad fan.
De här två kommentarerna – eller snarare påhoppen – som bokbloggaren och författaren Malin Johansson fick av Thomas Salme efter att hon sågat hans bok ”En bluffpilots bekännelser” är ju bara för konstiga, förlåt patetiskt mansgrisiga. Jaså du gillar inte min bok – du kan inte ha fått kuk på länge! Det är alltså inte längre än så vi har kommit år 2012.
Håkan Nessers utfall i fjol mot Nerikes Allehandas recensent i fjol framstår plötsligt som höjden av hövlighet.
Å andra sidan verkar inte boken så där överdrivet kvalitativ heller, att döma av utdragen Malin Johansson publicerat i sin recension. Hur tänkte ni egentligen när ni publicerade det här, Norstedts? Och hur tänker ni nu?
——
UPPDATERING: Sent på fredagseftermiddagen lade Norstedts ut ett blogginlägg där de tog avstånd från Thomas Salmes påhopp mot Malin Johansson. Hon fick även någon sorts ursäkt från Thomas Salme själv i kommentarsfältet till recensionen. Då återstår väl egentligen bara frågan hur det egentligen gick till när den här boken gavs, en fråga som Malin Johansson också ställer sig i ett efterföljande inlägg där hon summerar händelsen.
Nån skrev att det kanske är en pr-strategi med de plumpa kommentarerna. Med tanke på att bokens innehåll verkar bekräfta samma kvinnosyn så känns det ju inte helt omöjligt.
Kommentarerna är ju i stil med bokens innehåll, det kan man ju hålla med om. Men om det är en PR stategi, lockar det verkligen läsare? Kanske för de som gillar sensationer.
För övrigt har det väl en orsak att boken inte har uppmärksammats, antar jag. Malin illustrerade det ganska bra.
Ja, visst är väl det möjligt. Eller så är han helt enkelt bara en skitstövel som är frustrerad över att boken inte fick någon uppmärksamhet. Jag tippar på det senare.
Att det skulle vara någon form av PR-kupp tror jag inte en sekund på. Snarare att det var något han skrev i dyngfyllan, särskilt som inlägget på min Facebooksida försvann nästa dag (kommentaren skrevs vid midnatt). Däremot bekräftar det helt den bild jag fick av honom i boken, vilket egentligen bara är himla sorgligt.
Håller med dig och tycker det är trist att Nostedts valt att ge ut boken…
Det finns två saker som jag tycker är intressant med den här historien. Dels att Norstedts känner sig tvungna att be om ursäkt för vad en författare skriver på nätet, dels att det finns ett ifrågasättande av att boken överhuvudtaget har getts ut. Mina tankar går åt yttrandefrihet, förlagens mod att ge ut obekväma (dåliga, usla, kontroversiella) texter, åt författarens egna ansvar kontra förlagets.
Med detta har jag INTE sagt att jag tycker man får skriva, uttrycka vad som helst. Bara en reflektion över det fria ordet. Jag har för övrigt inte läst boken och har därför ingen aning om dess kvaliteter.
Jag tycker att det här är en intressant fråga. Vilket ansvar har ett förlag för att man släpper fram en författare? Rent juridiskt inget, det är författaren som får stå för det som skrivs i böcker. Men när förlaget släpper fram en person som inte ens riktigt verkar på det klara med huruvida han ens skrivit boken eller bara blivit intervjuad till den (som han hävdar i sina uppföljande kommentarer hos Malin Johansson), vilket ansvar har förlaget då? Inget alls då heller? Nej, rent juridiskt inte vad jag kan förstå. Borde de ha det? Jag vet inte, men det blir helt klart en underlig situation där jag tycker att man åtminstone kan ställa frågan till förlaget hur de har resonerat inför utgivningen.
Något av det sämsta jag läst. Salme skriver som en 14 åring i puberteten och Lövgren är ingen höjdare. Hoppas att det går bättre i nästa bok.