Missförstå mig nu rätt. Jag är lika kritisk till samhällets rådande heteronorm som någon annan och jag överväger seriöst att rösta på FI i riksdagsvalet.
Men.
Varför man på Biblioteket Plattan – det nya biblioteket i gatuplanet på Kulturhuset i Stockholm där man gett sig på det rätt så omöjliga uppdraget att sexa till genreindelningarna – har valt att placera min debutroman ”Dannyboy & kärleken” i hyllan Queer övergår faktiskt mitt förstånd. Den är, precis som min andra roman, en synnerligen heterosexuell historia. Det enda jag kan erinra mig som kan tänkas bryta mot heteronormen i ”Dannyboy” är att den namnlöse hjälten vid ett tillfälle säger att han när han låg i lumpen sågs på som homosexuell av vissa av sina logementskamrater eftersom han hade mage att klä sig i poppiga, åtsmitande t-shirts. I ”Vi har redan sagt hej då” skulle det möjligen vara att huvudpersonen Filip vid ett tillfälle minns att han som 18-åring såg den då påstått bisexuelle Brett Anderson som något av ett livsideal.
Och på tal om ”Vi har redan sagt hej då”. Så här såg det ut i går eftermiddag när man sökte på den på Stockholms bibliotekssida:
Fem inköpta exemplar, samtliga utlånade till i minst mitten av september. Det är så klart inget annat än en kulturskandal. ”Dannyboy & kärleken”, en visserligen särdeles fartfylld men som litteratur sett något blekare roman, köptes ursprungligen in i arton exemplar av staden, varav tio fortfarande är i cirkulation vad jag kan se.
Så snälla Stockholms bibliotek, gör nu en stackars egenutgivare en tjänst och köp in några fler exemplar av min senaste roman, efterfrågan finns ju bevisligen. Och sätt dem gärna under kategorin Stadsliv om de skulle råka hamna på Plattan. En plats jag för den delen även tycker att man gott skulle kunna flytta ”Dannyboy & kärleken” till.
Ja, det var väl vad jag hade att säga denna tisdagsmorgon.
Tack för synpunkter från ”produktionsledet”! Annars är det ”användaren i fokus” som gäller i bibliotekssvängen.
Här är två frågeställningar från en uppsats i ämnet ”Hylluppställning och användarbeteende i en skönlitterär samling” (s.2) http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1333908&fileOId=1333909
* I vilket syfte och med vilka utgångspunkter har bibliotekarierna valt hylluppställningen på den skönlitterära avdelningen?
* Stämmer bibliotekariernas bild av användarnas beteende överens med verkligheten, när det gäller hur man väljer och letar efter skönlitteratur?
59 sidors läsning…
Queer som hylluppställning – njae… ett smalt och i mitt tycke exkluderande uttryck. Eller så drar vi det till sin spets och ställer allt, säger allt under kategorin queer.
Klart den är queer! Jag menar…
– den handlar om en kille. Alltså ska den läsas av killar.
– den handlar om kärlek. Killar läser inte om kärlek! Alltså, RIKTIGA killar läser inte om kärlek. Alltså läses den av homosexuella.
(nej, jag menar inte allvar, men det hoppas jag framgår)
Ellen: Intressant! Ska försöka titta på det. Men 59 sidor om hylluppställning, kanske måste man vara bibliotekarie för att gå igång på det fullt ut…
Helena: Glömde att Alexander Bard ju faktiskt figurerar i ”Dannyboy”. Så HELT heterosexuell är den inte. Men ändå…
Hej! Det finns som du skriver 5 ex totalt inom systemet, varav 3 är utlånade, två finns inne. Vi köper nu in ännu ett eller två exemplar (till Stadsbiblioteket, Sveavägen) av boken. Mvh, Jenny H H, Stadsbiblioteket
Roligt att höra! Och som ett extra tips – nu kan ni snart ta in ljudboken också, den är på väg in i Elibs system med buller och bång. Tack för svaret!