Polariseringen under gårdagskvällens paneldiskussion hos Natur och Kultur syntes redan tidigt. Uppe på podiet satt två pod-företrädare, Linda Skugge på Vulkan och Per Helin på Publit, och Otto Sjöberg som någon sorts multimediautvecklare, och då menar jag inte i 90-talsbetydelsen ”multimediadator” utan mer att han verkar ha en god förmåga att verka i många typer av medier – en alltialloutvecklare inom det mediala området. Björn Linnell på Natur & Kultur agerade moderator placerad bredvid panelen.
Nedanför scenen på ett betryggande avstånd noga frammätt av skyddsombud stod branschen. Troligen var inte tanken att polariseringen skulle bli så påtaglig även om det knappast var oväntat att Linda Skugge skulle få en del av publiken att andnödsflämta när hon började prata om reklam i böcker och att redaktörer nog är rätt meningslösa – men två tydliga poler blev det. Stämningen i det fullpackade rummet kändes stundtals hätsk och det var uppenbart att bokbranschen – och nu ber jag om ursäkt om jag klumpar ihop en rätt differentierad massa till en oformlig gemensam klump men jag vet inte riktigt hur jag annars ska kunna uttrycka det – kände sig behandlad som idioter. Flera gånger upprepades det som ett mantra – men tror ni att vi är dumma eller? – mot panelen.
Tror ni inte att vi redan har tänkt på det här? Försökt det där? Tror ni att vi inte fattar någonting?
Och det är lite grann där jag tycker att problemet ligger. Bokbranschen (återigen sammanslagen till en klumpig klump) vill inte att några som i deras ögon är utomstående ska sitta på ett podium och lägga sig i det de tycker sig kunna bestämma själva. De vill inte få råd och pekpinnar av några de anser inte kan lika mycket som de själva.
Kanske har de helt rätt i det, kanske borde de faktiskt ha rätt att bestämma över de här frågorna själva. Men oavsett om det är rätt eller fel så tror jag inte att det är så det kommer att fungera. För att en framåtrörelse ska ske tror jag att samtalen över gränserna måste komma igång – läsare, förlag, lyssnare, debattörer, allmänna viktigpettrar och fan och hans moster – alla bör de ha en röst i debatten. Därmed inte sagt att den oformliga förlagsklumpen måste göra som den spretiga horden av förståsigpåare tycker, men förhoppningsvis snappar de upp några kloka grejer längs vägen genom dialog. Och gör de det kommer med all sannolikhet slutresultatet att bli bättre än om bokbranschen sitter och tjuvhåller på vad de tänker göra i sina ensamma kammare och eventuellt sträcker sig så långt att de bjuder in de som inte känns som huvudkonkurrenter för att planera och sia i slutna grupper.
Det vill säga så som det åtminstone från utsidan känns att verkligheten ser ut i dag.
Eller kanske uttryckt så här: Säg exempelvis inte med kränkt stämma det går faktiskt inte att ha reklam i böcker, vi har provat! utan förklara istället att ja men hur skulle det kunna se ut då menar du, för vi provade att göra det genom att … och då är plötsligt samtalet igång, kanske har en utomstående med erfarenhet från en annan bransch en annan infallsvinkel som leder fram till en ny idé som faktiskt kan funka. Eller så gör den inte det – kanske går det faktiskt inte att ha reklam i eller kring litteratur – men då har man åtminstone kommit fram till det genom dialog och inte genom idiotförklaring.
Fler debattkvällar är utlovade. Jag hoppas trots gårdagens magra resultat att arrangörerna inte låter sig nedslås av järnridån utan ger sig fan på att det faktiskt ska gå att prata över blockgränserna.
Då kanske vi kan börja komma någon vart.
——
Fast det är klart, man ska ju inte kasta sten i glashus. Efteråt stod vi ju där – jag, Johanna, Isobel och Jonas Mosskin – vid vårt bloggbord slutna i något av ett ingenmansland mellan podium och bransch. Vi hade ju också kunnat öppna upp oss.
Nja, vi är nog inte riktigt överens där. Klart det fanns och finns massor av folk i branschen som reagerar som du skriver ovan. men de flesta var där för att de är mer än vanligt intresserade. Många har gjort misstag, många söker sig fram och de flesta är relativt vilsna sett mot att det är hela affärsmodellen som är i gungning.
problemet var nog snarare att panelen (undantar Per H) var där som sig själva. Rätt självgoda, pratade till, inte med.
Jag har varit på ett par sådana här tillställningar och de har ofta varit väldigt kreativa.
Men en Linda Skugge som tror sig ha lösningen på allt blir bara allt för tröttsam.
Att lansera lösningen som att man ska sparka hälften av alla anställda och sänka lönerna för resten, i en låglönebransch dessutom, kan hon ens tas på allvar?
I publiken fanns rätt mycket kunnande dess utom. En Stefan Persson på Studentlitteratur, t ex. Ett förlag som arbetar utifrån en digital plattform till skillnad från de allmänlitterära förlagen som bygger ut från en pappersplattform.
Jag vandrade runt bland åhörarna efteråt och de flesta tyckte initiativet från NoK o Atlas var bra men fundera mest på vad den där panelen hade där att göra.
Kalla det försvar om du vill. För mig, som tyckte likadant, handlade det mer om att jag ville ha något djupare och mer insiktsfullt.
Vi är absolut ense i att det inte bara var publikens fel, delar av panelen verkade heller inte så intresserade av att samtala, det går så klart åt båda håll det där. Jag tror att grundproblemet i upplägget var att panelen så tydligt ställdes mot resten av rummet, det hade varit bättre om det funnits en blandning uppe på podiet så att ett samtal uppstått redan där, det tror jag hade fortplantat sig ner till publiken.
Och att det fanns mycket kunnande i publiken tvivlar jag inte ett ögonblick på. Synd bara att de inte gjorde sig mer hörda under själva debatten så att det blev mer nyanserat, istället för den irritation som präglade den gemensamma delen av kvällen nu.
Det var väldigt kul att följa debatten både via liveblogg och via twitter. Kul och spännande. Man önskar att man hade varit där dels för att höra allt som sades och inte blev rapporterat via twitter och naturligtvis för att ta del av diskussionerna och eftersnacket.
Men det hade dessutom varit kul att vara där eftersom bokhandeln som naturligtvis är en mycket stor del av bokbranschen var dåligt representerad. Vilket är mycket märkligt och jag pekar igen på Daniels tidigare blogginlägg ”Hallå, bokbranschen har internet”.
Jag hade gärna varit där men hade svårt att komma, men hoppas kunna ta del av fler och kommande diskussioner, för Daniel har rätt i att en dialog behövs.
Magnus,
Billingska Bokhandeln
Hoppas du har möjlighet att komma upp nästa gång Magnus, du har helt rätt, bokhandeln behövs också i samtalet.
Ett tillägg bara – jag tror att du menar mitt inlägg ”Hallå bokbranschen, har ni internet?” och inte det där inlägget jag postade i går där jag förvanskade den rubben lite för att nå en billig poäng.
Hej Daniel,
Tack för de vänliga orden. Jag försöker komma nästa gång.
Och naturligtvis menade jag ”Hallå bokbranschen, har ni internet?”. Jag var lite snabb när jag sneglade på ditt inlägg.
Allt gott,
Magnus N,
Billingska Bokhandeln
Hej Daniel!
Jag håller helt med dig. Vi behöver samtal mellan blockgränserna. Skyttegravskrig mår ingen bra av. Själv står jag med ena benet i förlagsbranschen (har varit förlagschef och är författare) och det andra i piratsvängen (är andre vice ordförande i Piratpartiet) och det är inte alltid en lätt balansgång. Men en sak är i alla fall säker: branschen står inför en stor förändring och jag tror att den bästa vägen är att försöka föra samman det enorma kunnande som finns både inom bokbranschen och hos piratrörelsen. Ofta ser man bara olikheterna, men det är bra att se det som förenar sidorna också, nämligen det stora kulturintresset. Jag har skrivit en hel del om det på min blogg. Jag skrev lite om gårdagens seminarium här: http://www.annatroberg.com/2009/08/28/den-svenska-bokbranschen-har-massor-att-lara-av-piraterna/
Jag såg förresten att du och jag ska vara med på samma seminarium på bokmässan. Ser fram emot att träffas då. 🙂
Ja, det ska bli spännande att prata om det här på mässan. Hoppas det kan bli ett brett samtal, och att vi kan komma framåt. Det behövs verkligen. Vi ses där!