Jag måste verkligen komma ihåg att vattna blommorna innan jag åker. De ser redan ledsna ut. Om jag inte gör något åt det kommer jag att mötas av en katastrof när jag kommer åter. Måste. Om jag ställer vattenkannan på vardagsrumsgolvet kommer jag nog ihåg. Man skulle ju också kunna hävda att jag borde vattna redan nu, på sekunden, istället för att ligga i sängen och teoretisera kring det. Men det är just det, jag ligger i sängen under det varma täcket och det känns otroligt oinspirerande att gå upp och ställa sig och vattna. Och det finns ju inte en chans i världen att jag glömmer det nu när jag skrivit det här. Världens mest spridda post it-lapp, i teorin uppsatt på varje internetansluten dator i hela världen.
Middag hos iPet i går, som visserligen inte bjöd på julmat men ändå som vanligt snodde ihop något fantastiskt trevligt. Efteråt drack vi 70-procentig absint, något jag mycket väl kan känna i skallen i dag som en hårt åtsittande och skavande tomteluva. Därefter två väldigt motsägande sms angående möjligheterna att komma in på Ugglan, där Concretes, som jag tycker gjorde årets bästa svenska skiva vid sidan av Anna Ternheim, höll hov. Verkar kört just nu dessvärre sa det ena, fem meter väldigt lös kö sa det andra. 40 minuter senare hade vi bestämt oss för det andra, och sms-författarna hade visserligen bara hunnit två av de fem meterna framåt under den tiden, men de sista tre som vi joinade på gick rätt fort. Konserten var dock slut i samma ögonblick som vi kom in men de hade fortfarande öl i baren vilket ju alltid är det viktigaste och jag spelade bara rundpingis en gång och det gick inget vidare men vem hade förväntat sig något annat när de av någon bisarr anledning hade fått för sig att spela medsols istället för motsols, vilket födde en diskussion angående huruvida jag var autistisk eller inte som ansåg att man inte kunde spela åt det hållet. So be it. Men basist-Martin sa att nya skivan skulle komma i mars eller något sånt i alla fall.
Ho ho! säger iPet i chatten och jag svarar Hohoho! vilket tydligen var en så stark respons att han inte kan komma på något mer att skriva för han tystnar ett tag innan han får ur sig Hur mås det på Vegagatan i dag? och jag svarar Jodå, jag sitter och bloggar om det här chattsamtalet vilket visserligen är en lögn eftersom jag ligger, men ändå rätt meta om jag får säga det själv. Då gäller det att välja sina ord svarar han, Jo, allt går obönhörligen ut replikerar jag och börjar i mitt sinne fundera på om han öppnat Ingvar Oldsberg ännu, varefter internetcensurbyrån griper in och med ett totalt rättsvidrigt ingrepp förvandlar hans nästa chattbubbla till total jibberich varefter han snabbt bubblar ur sig Lägg ut! Lägg ut! och jag svarar Där satte du mig allt på pottan vilket väl var en rätt logisk utveckling på den chattningen.
Nej, jag har inte gett honom Ingvar Oldsberg i julklapp. Men han fick ett paket med Ingvar Oldsberg på. Väldigt fint om jag får säga det själv, undrar om han slitit bort honom ännu och skådat kvinnan på cd-omslaget istället. Tidningspapper är för övrigt väldigt underskattat som inslagspapper.
Undra om jag ska ta och vattna de där blommorna nu. Äta frukost. Slå in de sista klapparna. Dammsuga. Spela min jullåtslista som jag av vissa skäl inte kan publicera här eftersom det avslöjar vad som finns bakom Ingvar Oldsbergs trygga nuna, vilket jag väl delvis gjort nu i alla fall. Sorry för det iPet, men konsten framför allt.
Du behöver inte oroa dig för blommorna. När jag råkade bli kvar tre veckor längre än planerat i Berlin härförleden, utan svensk blomvakt, så trodde jag att en krukväxternas kyrkogård väntade i hemmet. Men icke. De hade till och med börjat blomma i min frånvaro. (Och de läsare av den här bloggen som eventuellt undrar vad det var Daniel censurerade i vår tjatt nyss, så kan jag säga att det här forumet ofta är mycket personligt men aldrig privat och det räckte med ett litet steg in i den privata sfären för att jag brutalt skulle tystas.)