Blev klar med den stora korrgenomgången i går, nu ska ändringarna in i manuset som sedan ska sättas i sin slutgiltiga form. Därefter är det dags för sista korrvändan, där inget förutom rena felaktigheter får ändras. Slut för pill av sorten tycke och smak, det som står i texten nu får stå kvar, någonstans måste strecket dras.
Tidsplanen kommer att hålla, även om det blir tajt. Jag grämer mig över att jag inte kommer att hinna skicka ut korrexemplar till månadstidningar för recension, tiden för att det ens ska vara teoretiskt möjligt att få in recensioner i tidskrifter som utkommer månadsskiftet januari/februari börjar rinna ut, och eftersom jag valt den här ensamvargsstrategin vill jag inte lämna ifrån mig något halvdant, även om det hör till korrexemplarens natur att de inte är slutgiltiga och brukar innehålla fel. Men i och med att jag stuckit ut hakan och sagt att jag gör allt själv inbillar jag mig att min roman kommer att bli läst på ett delvis annat sätt, om jag tillåts spekulera med viss överängslighet tror jag att vissa kommer att leta efter felaktigheter med syftet att få säga haha, vad var det vi sa, det går inte att göra det här bra själv.
Paranoia is a bitch.
Men hur som helst, jag vill inte lämna ifrån mig manuset förrän det är hugget i sten. Om två veckor hoppas jag att det är det.