Finfin dag i Åmål. Efter frukost skrev jag en timme, varefter jag stack ut på en löprunda – skorna och shortsen var med, så jag hade ingen vettig ursäkt för att slippa – och bjöds på finväder och bra tempo tills jag snubblade på en rot på en skogsstig och stöp hårt i marken. När jag efter en halvminuts ojande återupptog joggen och snart märkte att mottagningen i mina bluetoothlurar började hacka, insåg jag att mobilen inte längre låg i bakfickan på shortsen, uppenbarligen hade jag inte tryckt fast kardborren på fickan ordentligt. Jag återvände till fallplatsen och började leta, och hittade snart min iPhone dold i en lövhög. Sensmoral? Att jag lyssnade på en ljudbok räddade mig från att tappa bort min telefon.
Och trots detta har folk mage att klaga på ljudbokens framväxt!
Eftermiddagen var vigd åt litteratursamtalet som hölls på biografen Saga, och som trots det sommarvackra vädret lockade 47 personer, enligt den officiella räkningen. Rubriken för dagen var ”Den gränslösa litteraturen” vilket ju är en smula flytande, men det blev riktigt intressant, och såväl de inledande föredragen som det efterföljande panelsamtalet där jag deltog verkade fånga publikens intresse, och efteråt kom Åmåls kommunchef – som inledningstalade med anledning av stadens 375-årsjubileum – fram och berättade att hon var ett stort Virus-fan. Win!
Hemresan är däremot något av en rysare – efter taxifärd Åmål-Karlstad visade sig tåget därifrån vara en timme försenat, vilket medförde att jag missade nattåget som jag skulle ha bytt till i Hallsberg. Nu är förhoppningen att vårt tåg – som likt nattåget ska mot Stockholm – ska hinna ikapp och förbi nattåget innan det når huvudstaden så att jag och ett antal andra nattsuddare kan byta där i stället.
Gotta love transportlogistik.