Hej då Fyrahundrafemtio

Ni är och har varit våra största supportrar. De vi värdesätter högst av alla. En del av er har varit med från starten tidigt i våras, ja till och med sedan bokmässan förra året. Andra har kommit med längs vägen, en hel del har anslutit sig helt nyligen. Alla har ni det gemensamt att ni har satsat pengar på oss, betalat helårs- eller kampanjprenumerationer. I bästa fall har ni fått två nummer av vårt magasin. Vi kan också konstatera att vi har fått ett fantastiskt mottagande av er, beröm och uppmuntran vi aldrig tidigare mött.

Det är därför med tungt hjärta jag skriver det här brevet för att berätta att vi har lämnat in en konkursansökan i dag. I slutfasen av arbetet med nummer 3-4, planerat att komma ut lagom till Bokmässan, kunde vi konstatera att pengarna var slut.

Kunde vi inte parerat det?

När vi startade magasin Fyrahundrafemtio visste vi av erfarenhet att alla nya tidningsprojekt går med förlust i upp till ett par år innan det når en nivå med tillräckligt många prenumeranter och lösnummerförsålda tidningar för att attrahera tillräckligt många annonsörer.

Vi sökte, och fick, investerare att satsa på vår affärsidé. Dock inte i tillräckligt stor omfattning.

Vi valde att i stort sett arbeta gratis och med en liten redaktion, vi tog in nya friska pengar och jagade ständigt nytt kapital. Men det var hela tiden en balansakt med små marginaler.