Valborg. Mina Uppsalaår är svunna, kommer aldrig åter och så ska det vara, men den här dagen tänker jag alltid extra på dem. Faktumet att prognosen skvallrar om lågtryck där nere gör mig lite dyster. Jag unnar alla en fin Uppsalavalborg.
Fast det är klart, helt svunnet är Uppsalalivet inte. Alla minnen kommer så klart att tragglas framåt och bakåt när Tage och Ejda blir gamla nog för att flytta dit och börja plugga på universitetet och skriver in sig på Kalmar nation så som det är bestämt.
Men dit är det ju trots allt ett antal år.