Jag sitter i pressrummet på arenan i Moskva och känner mig som en ytterst trött människa. Fyra timmars sömn i natt, en hel jäkla massa idiotiska låtar på storbildsskärmen där det andra genrepet snurrar och jag är hungrig och gnällig och cranky och en dålig dålig dålig författarbloggare på senare tid och cranky betyder väl för den delen gnällig men so what. Dessutom handlade jag nyss en vattenflaska och upptäckte först när jag kom tillbaka till pressrummet att jag fått en still när jag klart och tydligt sagt SPARKLING.
Jaja.
På vägen hit smajlade jag dock upp mig och gjorde ett meningslöst Youtubeklipp som visar lite av min Moskvavardag, som till viss del består av att gå. Enjoy. Eller slipp.
jag vet en liten kille som kommer kolla iaf
Ja, och det känns fint! Hälsa Bobo så mycket från mig.