En sak med det här att vi nu styr kosan mot Södermalm (jag kommer inte att kunna släppa det här på ett bra tag, räkna med fler inlägg i ämnet) är en grej som jag tror att inte särskilt många tänker på, men som jag på mitt lite anala sätt tänkt en del på: I och med att vi nu byter Norrmalm mot Södermalm flyttar vi också till ett nytt landskap. Bye bye Uppland och hello Södermanland, i folkmun Sörmland kallat.
Nej, jag vet att landskap inte har någon som helst praktisk betydelse. Men det har ändå känts fint att under åtta år rent geografiskt bo i Uppland, som dels direkt gränsar till mina egna hemtrakter i Gästrikland, och även huserar mitt älskade Uppsala. Nu hamnar jag längre bort, i ett landskap där man i huvudsak anser att Stockholm är en stad som ligger norrut, i stället för söderut. Det finns en psykologisk skillnad där, som jag som (extrem syd)norrlänning inte är helt bekväm med.
——
Just det ja. I förra inlägget angående mina boenden i Stockholm glömde jag visst det senaste årets huserande på Östermalm. Det var visserligen en ren tankemiss, men ändå knappast en slump. Vi var aldrig ett, Östermalm och jag.
Välkommen hit!
Tack! Vi blir ju nästan grannar, så räkna med att få sitta barnvakt. Du drömmer ju bevisligen om Tage, så det är ju inte mer än rätt.
Haha, jag har femton års erfarenhet och lysande referenser.
Ah, då är du ju självskriven. Räkna med påringning!