Att det finns vissa skillnader mellan vad man anser vara rätt och riktigt är visserligen inget som förvånar mig ett endaste dugg, men jag häpnar ändå över hur oförställt självklart de hatiska och rasistiska åsikterna kommer fram i fallet med flyktingboendet för barn i Vellinge.
——
Uppdatering: Kommenteraren Gustav påpekar att det i Vellinge verkligen inte är tal om några rasistiska åsikter. Okej, låt oss kalla det främlingsfientliga åsikter. Det var å andra sidan det enda han kan tänkas ha rätt i.
”Ras”-ism lär dig vad det är först. Här är det inte tal om att hata några raser utan man har sett den TOTALT misslyckade flykting och invandringspolitik som begåtts i resten av landet. Det är förfan skönt att någon säger ifrån innan bilarna brinner för att man inte får tillräckligt stora bidrag.
Gustav, du har rätt, någon uttalad rasism ger det inte uttryck för, bara gammal hederlig främlingsfientlighet. Ditt inlägg, däremot, dryper av bådadera. Brinnande bilar etc är ett uttryck för socialt missnöje, ökade klassklyftor, samma missnöje arbetarklassen gav uttryck för på 30-talet, inget rasbetingat beteende.
Invandringspolitiken må vara misslyckad, men det beror snarare på vår rädsla för det främmande och oförmåga att tillvarata en potentiell resurs för vårt samhälle, inte på att människor beter sig illa pga var de kommer ifrån. Rötägg finner man överallt och jag är tacksam att du ger oss ett så otvetydigt bevis på detta.
Gustav är uppenbarligen ytterligare en av dem som inte förstår hur den skånska inskränktheten och människofientligheten förpestar hela samhället. Det är skrämmande hur mycket hat som så många bär på. Utan en förmåga att hjälpa varandra har vi människor ingenting. Utan varandra är vi ingenting. Vi måste tillsammans skapa ett samhälle där alla är välkomna och inte ett samhälle där endast blonda och blåögda människor har rätt att existera.
Det är inte fråga om rasism, inte heller om främlingsfientlighet. Det är bara vanligt förnuft, där man sätter sina egna barns miljö högre än en real-invasion av samhället, med kuturellt främmande element.
Och det rör sig inte om några tiotal barn. Det rör sig om några tiotal ankaren, som med tiden kommer att dragga upp mamma och pappa, mostrar och fastrar, syskon, som alla kommer att gå med förlust i det svenska samhället.
kalle008: Som sagt, att det finns skillnader mellan vad man anser vara rätt och riktigt förvånar mig inte. Det uppvisar din kommentar klart och tydligt.
Jag blir så ledsen av att folk inte har tillräckligt med medkänsla och empati i kroppen för att kunna se bortom fördommar och rädslor och inse att det faktiskt rör sig om barn som behöver hjälp. Ensamma och utsatta barn som behöver bli välkomnade till livet och inte gång på gång utestängda och ratade. Det är inte hudfärg, kulturtillhörighet eller religion som gör så att folk går sönder och som skapar problem – det är när folk inte har en plats i livet, när ingen bryr sig, när man inte är önskad, behövd eller viktig. Det är då man som människa går sönder och det är då det kan bli problem…
Vi måste ta bättre hand om varandra!