Documentary: The making of DJtv

Jag fick ett mejl om hur vi går till väga rent tekniskt när vi gör våra DJtv-sändningar, och eftersom jag tror på öppenhet och ett fritt informationsflöde delger jag svaret här istället för att bara mejla tillbaka.

Inspelningen har de senaste veckorna skett med Johannas imponerande bokhylla som backdrop. Själva studion är spatiös och tämligen välutrustad, ljussättningen av yttersta klass (40 W), ljusriggen 80 centimeter hög (Clas Ohlson) och boktraven varierande från vecka till vecka men alltid cirka en halv meter hög. Själva inspelningsutrustningen består av webbkameran i min Macbook.

Inspelning och redigering sker genom iMovie, sedan två veckor version -09, en uppdatering som jag fann mycket glädjande då en hel drös nyttiga funktioner lades till. De veckor vi befunnit oss fysiskt åtskilda har vi spelat in iChatkonversationer istället. När redigeringen är klar i iMovie med textskyltar och dylikt exporterar jag filen till storleken ”mobil”, vilket ger en upplösning på 480×272 punkter. I början gjorde jag dem i det större formatet 640×360, men sedan jag börjat publicera filerna som videopodcasts i iTunes Store föredrar jag det mindre formatet, då filerna går snabbare att ladda ner.

Därefter skickas filerna till videosajten Vimeo som vi valde då den kändes snyggare och mer modern än Youtube, dessutom är bildkvaliteten högre. Dock kan man fundera över om inte Youtube skulle ge fler spontantittningar då sajten ju ägs av Google och god googlerankning inte är att spotta på när folk söker sig fram på nätet.

Sista steget är videopodcasten. Den delen blev dock lite mer tekniskt snurrig innan jag fick det som jag ville så jag avstår från att förklara det här. Om någon undrar om just den delen, mejla så lovar jag att förklara. Det går också att göra det väldigt enkelt om man använder sig av videosajten Blip istället för Vimeo eller Youtube, men någonstans mellan Blip och iTunes Store försvann den svenska teckenkodningen i avsnittsbeskrivningarna, och så kan man ju inte ha det.

Slutsats? Det är väldigt roligt att göra nollbudget-tv. Prova vetja!