Tanken var att vi skulle spela in ett DJtv-avsnitt i går eftermiddag, men Tage satte käppar i hjulet genom att vara en synnerligen motsträvig son som inte alls ville att vi skulle syssla med sådant larv. Nytt försök i dag förhoppningsvis, efter att vi varit på badhuset med honom för första gången.
Ett incitament för att verkligen få ett program ur oss dök upp i går kväll, när vi via Bokbabbel-Jessica uppmärksammades via Twitter på att DJtv uppmärksammats i finska Hufvudstadsbladets nyutkomna bokbilaga. Hon skickade en bild på notisen, som jag hoppas att tidningen förlåter mig för att jag publicerar. Det är ju ändå första gången som DJtv uppmärksammas i ett riksmedium. Okej, det är inte ett svenskt sådant, men åtminstone ett svenskspråkigt.
Och i morgon – håll tummarna för ett rykande färskt tv-avsnitt!
——
På tal om Finland, så spelade vi ju för den delen in vårt näst senaste avsnitt på Åland i somras. Kolla in det så länge, vetja.
Drömde om dig och familjen i natt; ni bjöd på starkt te och kanelbullar och du hade blåa Levis. Johanna var mest tyst och Tage mest söt.
Och i dag då sedan om bokbloggarnas litteraturpris! Jag blir ju nästan lite stolt över Hufvudstadsbladet!
Det är ju nästan ännu mer spännande att ni uppmärksammas över riksgränsen, internationellt liksom! 🙂
Sandra: Var Johanna tyst? Finner jag högst orealistiskt.
Jessica: Ja, jag älskar att uppmärksammas i Finland. Recensionen av ”Dannyboy & kärleken” i HBL när det begav sig, och intervjun plus recensionen i Horisont av ”Vi har redan sagt hej då” hör utan tvekan till de saker som gjort mig extra varm i pälsen under min författarkarriär. Och visst känns det som att det svenskspråkiga Finland och Sverige kommit varandra en smula närmare litterärt sedan först bloggarna och sedan twitter gjort det fysiska avståndet oväsentligt?
Häftigt! Men – kritiken Johanna Ögren? 🙂
Well well, små slarvfel har vi alla gjort när vi skrivit texter…
Absolut hjälper the world wide web till att föra samman svenskspråkiga områden! Gick omkring på Helsingfors bokmässa och skämdes över att jag hållit så mycket koll på Sverige att det plötsligt kändes som om jag hade noll koll på finskspråkig litteratur…