Efter hundra år av overksamhet, eller åtminstone ett, är nu DJtv åter på en förhoppningsvis mer regelbunden basis. Och vad kan vara bättre att relansera med än Sveriges genom tidernas mest spektakulära fotbollsspelare? Zlatans självbiografi säljer som smör såväl som pappers- som e-bok, vilket ger oss en ypperlig möjlighet att diskutera både dåtid, nutid och framtid. På vilket sätt bemöts boken av kulturetablissemanget? Varför är det just ”Jag är Zlatan” som blir Sveriges första e-boksuccé? Vilken roll spelar lanseringen av Dito in i sammanhanget? Är Zlatan Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna? Varför hejar Johanna på Hammarby? Vilka paralleller kan man dra mellan Zlatan Ibrahimovic och Jens Lapidus? Och var kommer egentligen Lars Keplers nya ”Eldvittnet” in i bilden?
Det är några av de frågor vi försöker svara på i DJtv #68.
PS. Japp, det är nya tider. DJtv är numera en ljudpodcast. Det innebär en smula längre och (hoppas vi) mer djuplodande avsnitt, som numera kommer att dyka upp på onsdagar, minst varannan vecka. Direktprenumerationen via iTunes kommer igång igen vilken dag som helst, men tills det sker kan ni med fördel lyssna här på sajten via den inbyggda pluginen eller Soundcloud, eller ladda ner filen och lägga in den själva i er mobil eller mp3-spelare. Enjoy! DS.
PS2. Nej, vi tänker inte ändra namnet. DS2.
Uppdatering onsdag kväll: Nu fungerar kopplingen till iTunes igen, så det är bara att klicka på länken, gå till iTunes och starta en prenumeration (har du en sedan tidigare bör det nya avsnittet ha levererats till dig per automatik). I nuläget visar infotexten att podcasten heter ”Daniel Åberg”, men det är bara temporärt, DJtv-filerna huserar nu på en annan server än tidigare, och jag missförstod vad som skulle fyllas i vart när jag skrev in metadatan. Förhoppningsvis har iTunes lyckats hämta upp den korrekta namninfon (samt den nya bilden som jag gjort till programmet!) någon gång i morgon. Den lilla missen påverkar dock inte själva prenumerationen. Så premma nu, det är oslagbart enkelt!
Kul att ni kör igång igen! Det behövs mer svenska podcasts där ute. Vi kör ju Torsdagssurr också på Soundcloud även fast vi bara fått upp våra fyra senaste avsnitt där än så länge (och iTunes), på torsdagar då såklart. 🙂 Snyggt med HTML5 spelaren från Soundcloud, vi har bara kört den vanliga och Artwork som vi lägger i sidebaren men det där med att ha bilden med är inte så dumt. Vad är det för spelare/plugin ni använder som ligger under? Kanske inte så dumt att ha möjligheten till att ladda ner filen också.
Men varför ska Zlatans bok ägnas litteraturkritiskt utrymme? Att en amatör, hur känd han än är, ger sig på att skriva en bok kan ju inte innebära att den automatiskt ska beredas plats på professionella författares bekostnad. Det är ju inte som att författarlandslaget får helsidor av sporten, trots att man är flerfaldiga världsmästare. Och hur är det med andra genrer, som kokböcker, ska även de underkastas litteraturkritikernas analys?
Jag blir mest nyfiken på när man slutar vara ”amatör” som författare. Visste inte att det fanns en proffslicens för författare. Låt säga – vilket ju inte är aktuellt, eftersom Zlatan inte ens har skrivit sin biografi själv – att Z vill ge sig in på författandets bana och släpper en debutroman. Då ska den hållas borta? För han är inte en professionell författare? När blir han då det, om han nu skulle vilja ge sig på att börja skriva romaner? Aldrig, för att han har haft en annan karriär innan?
iPet: Men vilka biografier anser du i sådant fall det ska vara berättigat att recensera då? Den här boken är ju som sagt skriven av David Lagercrantz, som väl ändå får anses vara en rätt välrenommerad författare i sin egen rätt. Att börja blanda in kokböcker i resonemanget känns ju bara fånigt, det är ju knappast ett nypopulistiskt påfund att bereda plats för biografier på kultursidor.
Linda: Ja, visst blev det fint med html 5-spelaren? Tyckte den var att föredra, undviker gärna flash så mycket det bara går… Pluginen jag valde till sist heter Powerpress, verkar funka rätt så bra tycker jag.
Daniel: Du lämnade min första fråga obesvarad – varför ska Zlatans bok underkastas litteraturkritik? Vad vore poängen? För att många är intresserade? Men att många tycker något behöver ju inte vara något kriterium. För att ta ett gammalt exempel, bara för att många äter på McDonalds så behöver man inte skicka dit Krogkommissionen så snart de ändrar något i sin meny. Men vidare, de flesta biografier som recenseras brukar väl vara resta över någon hädangången storhet inom vetenskapen eller de sköna konsterna? Mindre ofta handlar det om spökskrivna böcker om 30-åringar i underhållningsbranschen, eller? Vi kan ta ett annat exempel: en jämnårig vän till mig, vars egenstartade företag omsätter över en miljard, frågade om jag kunde skriva hans biografi. Alltså, en någorlunda etablerad kulturskribent skriver om en ung miljardär. Borde även den boken recenseras överallt, eller är det Bonniersstämpeln som är skillnaden? (Jag tackade för övrigt nej.) För övrigt innehåller väl dagens kokböcker, med olika kändisar på omslaget, en del personligt hållen text och inte bara recept?
Johanna: Det där med proffs och amatörer var mest en blinkning till Zlatan som proffs och författarlandslaget som amatörer. Med samma logik borde väl sportsidorna ägna rejält med utrymme åt vårt mest framgångsrika fotbollslandslag? Men för att fortsätta med matmetaforen så är det här väl som om Zlatan, som aldrig ägnat en tanke åt matlagning, glider in i ett kök och ska skapa en meny. Till sin hjälp får han en habil kändiskock. Och det kan säkert bli bra, men hur mycket uppmärksamhet ska det få av seriösa matskribenter? Men vi tangerar ju här den gamla vanliga diskussionen, om vad en författare är. Eftersom alla är skriv- och läskunniga så förleds man lätt att tro att alla också är författare in spe. Tja, alla kan laga och äta mat och kan alltså bli kockar. Min enkla mening är då att en kock som ägnat mycket tid i köket, som övat och har talang för matkonsten, är potentiellt intressantare än någon inte gjort mer än rört ihop något i kastrullerna. Även om också det senare måste definieras som mat.
iPet: Jag tycker absolut att det är ett fullgott skäl att många är intresserade. Återigen tycker jag att jämförelsen med mat haltar, för jag har väldigt svårt att tro att någon faktiskt förväntar sig att varje ny McD-burgare (de byter ut delar av sitt burgarutbud med cirka tre månaders mellanrum) ska utvärderas av Krogkommissionen, om det inte nu skulle råka vara så att just den här burgaren fått spaltkilometer i förhandspress i varje upptänklig dagstidning som går att hitta, för då kanske det faktiskt skulle röra sig om en intressant burgare värd en närmare granskning för att se vad all the fuzz har handlat om.
När det gäller David Lagercrantz Zlatan-bok tycker jag att det finns goda skäl att recensera. Utan att ha kommit mer än en fjärdedel tycker jag att den hittills berättar en rätt viktig historia om en del av ett mordernt fattig-Sverige som vi fortfarande inte konfronteras med särskilt ofta. Dessutom tycker jag inte att man ska förringa aspekten som vi pratar om i slutet av podcasten, att det här är en bok som kommer att läsas av en stor publik som vanligen aldrig läser litteratur. Vad är det de får läsa? Kommer det att locka dem vidare att läsa mer?
Dessutom vill jag poängtera att jag i avsnittet först och främst ställer Zlatan-boken mot den senaste Kepler-boken. Varför förtjänar del tre i en deckarsvit om åtta tänkta böcker att uppmärksammas dubbelt så mycket som Zlatan-boken på landets kultursidor? För att den trots sin rätt spekulativa våldsorgieskildring är skriven av ett väl ansett författarpar? Även Zlatan-boken är skriven av en etablerad romanförfattare. Den enda skillnaden jag kan se är att Keplers rör sig i en genre som sakteliga börjat bli rumsren på kultursidorna, medan den senare kommer från en genre som har lång väg kvar att vandra.
Daniel: Ja, som vanligt utmynnar den här diskussionen i ett bekräftande av våra gamla vanliga positioner. Jag säger nu inte att man inte ska recensera Zlatan-boken – det kan säkert ha sin giltighet – men jag anser inte att den ska anmälas på litteratursidorna bara för att många är intresserade av den. För att citera Magnus William-Olsson ur en kommentarstråd under en av hans recensioner: ”Litteraturkritik handlar inte om konsumentupplysning, tycker jag. Det handlar om att tolka, reflektera och diskutera det mest komplexa uttryck för det mänskliga som vårt samhälle äger.” Men som sagt, utifrån de premisserna kan den givetvis avhandlas. För övrigt tycker jag att DN har löst konflikten mellan litteraturkritik och konsumentupplysning ganska bra, med Lotta Olssons boksida på söndagar. Varför träta om det ska vara det ena eller det andra när en tidning faktiskt kan rymma både och.
Kul att ni är tillbaka. Funkar fint även med bara ljud. Fortsätt!
Sigun: Tack!