Dagens författaraccessoar

Ni som följde min Skaldarsommar 2008 minns att jag i princip aldrig skrev utan en dryck i närheten. Så är självklart fortfarande fallet, även om jag inte längre envisas med att plåta min vedermödor varje dag.

Vi har vandrat länge vid varandras sida, Alfmuggen och jag. I dess botten står årtalet 1987 stämplat, men jag skulle tro att jag kanske fick muggen året därpå, troligen till och med 1989. Ja, låt oss säga att det var så, och i och med detta inlägg fira 20 år tillsammans.

Tillsammans har vi bott på nio olika adresser i tre olika städer, Alfmuggen och jag. Under de tio första åren drack vi mest choklad ihop, jag började uppskatta kaffe först vid 22-23 års ålder. Sedan några år spelar det heller ingen roll hur noggrant jag diskar den, vissa avlagringar har kommit för att stanna och skänker en viss karaktär och stolthet som inget annat i mitt köksskåp kommer i närheten av. För jo, visst finns det även andra koppar i mitt liv, det ska jag inte förneka.

Men om jag tvingades välja – ja då skulle det bara vara Alf och jag.