I min ljudboksserie Virus och fortsättningen Smittad kretsar så klart en del kring mysteriet med det virus som ödelägger civilisationen. Med tiden får lyssnaren (utan att avslöja för mycket) veta att det rör sig om en laboratorieutvecklad mutation av ett naturligt förekommande virus, som av misstag hamnar ute i samhället.
I den nya boken End Times: A Brief Guide to the End of the World skriven av den välmeriterade vetenskapsjournalisten Bryan Walsh, anger författaren just laboratorieframställda ”supervirus” likt det i Virus som det enskilt största hotet mot den moderna civilisationen de kommande decennierna. I en längre intervju med Washington Post från i går, som jag tagit mig friheten att Google Translate-översätta ett av svaren från, förklarar Walsh varför han ser just detta som mänsklighetens största fara i nuläget:
Men det finns sätt nu, till skillnad från tidigare, där smittor och patogener kan användas som vapen med förödande effekt, eller hur? – Exakt, och det är väldigt angeläget. I själva verket är hotet från ”bioingenjörerade” patogener, med nya verktyg från biologi som genredigering och syntetisk biologi, enligt min uppfattning troligen det största existentiella hotet under de kommande decennierna. Det beror på att med dessa verktyg tar man det som redan är livsfarligt och möjliggör för oss att kringgå evolutionens egna gränser. Jag har ett exempel i boken av ett slags krigsspel som sätts upp av Center for Health Security vid Johns Hopkins University, där en miljöterrorgrupp tar ett förkylningsvirus och skarvar in virusgener från Nipah-viruset, som är en verklig patogen som finns i Sydostasien och dödar cirka 75 procent av de människor den smittar. Resultatet är ett supervirus, i avsaknad av bättre term; något som kan spridas som en förkylning men döda som Nipah. I Hopkins-scenariot dödar det hundratals miljoner runt om i världen och skapar total social kollaps. Och det som är särskilt oroande här är att det inte ens behöver vara tänkt som ett vapen. Du kan också bedriva legitim forskning – och det görs i detta nu – som använder dessa verktyg för att göra ett befintligt virus, som exempelvis fågelinfluensa, farligare. Detta arbete görs för att försöka förstå hur dessa virus kan komma att utvecklas och bli farligare ute i naturen i framtiden, men genom att skapa det i ett labb, även med de bästa avsikterna, inför du en existentiell risk i världen, eftersom sådant som skapas i ett laboratorium kan slinka ut, och också gör det.
I verkligheten finns det antagligen inga supervirus med möjlighet att slå ut civilisationen fullt så snabbt som i Virus, men jag vet ärligt talat inte om det är en så stor tröst att det på riktigt skulle gå lite långsammare. Hur som helst, hela intervjun är intressant och väl värt klick och läsning. Boken av Bryan Walsh går även att beställa från svenska nätbokhandlare.
Ja, rubriken kan framstå som klickbetig, men Storytels vd Jonas Tellander beskrev faktiskt en kommande, ännu inte presenterad version av läsplattan Storytel Reader med orden hot and sexy i den videopresentation av företagets senaste kvartalsrapport som de nu på morgonen publicerade på Youtube. Eller åtminstone beskrev han det som målbilden de arbetar mot.
Så här gick hela resonemanget kring läsplattan Storytel Readers första år och vad som väntar e-boksläsaren framöver (översättningen är min egen, han pratar engelska i videon):
”Vi börjar lära oss mycket av den lanseringen. Vi ser tydligt att de som köper vår läsplatta och blir prenumeranter är mycket mer lojala och hängivna under det första året, och så klart även läser mycket mer e-böcker än den genomsnittliga Storytelabonnenten. Vi tror att vi är på väg mot en ny användarupplevelse som kan vara riktigt intressant, men vi behöver ta fram en ny läsplatta som folk vill köpa som är lika het och sexig som de produkter som vissa hårdvarutillverkare inom elektronik är riktigt bra på. Det är något vi arbetar på.”
Någon tidsram för när denna produkt kan tänkas vara redo angavs inte, men en helt spekulativ gissning från min sida skulle vara att vi åtminstone talar om det närmaste året, eftersom Tellander ändå är så pass konkret att han faktiskt talar om en ny produkt, och inte bara beskriver plattformen (läsplatteformen?) i mer svepande ordalag som skulle kunna tolkas som att de jobbar med att vässa användarupplevelsen på den existerande plattan.
Första versionen av Storytel Reader. Kanske inte så het och sexig, men bilden är i alla fall tagen en väldigt het sommardag!
Målet är alltså en läsplatta som till sin wow-faktor ska sträva mot samma känsla som en flaggskeppsmobil à la ny iPhone ger när man får den i sin hand. Det når knappast den första versionen av Storytel Reader fram till, även om den är synnerligen kompetent och gör sitt jobb helt okej (här är min utförliga recension från förra sommaren).
Dags för lite topplistenörderi i samband med att det är dags att summera Nära gränsen-månaden.
Så här såg topp 50 ut hos Storytel i går, torsdag 1 augusti:
1. Förföljda av Lotta Luxenburg, inläst av Maria Lyckow
2. Hannah – en släktsaga: Krigstid av Laila Brenden, inläst av My Holmsten
3. Ingen lämnas kvar av Dag Öhrlund, inläst av Stefan Sauk
4. Döden under ytan av Anne-Marie Schjetlein, inläst av Katarina Ewerlöf
5. Skamvrån av Sofie Sarenbrant, inläst av Katarina Ewerlöf
6. I fikonträdets skugga av Camilla Davidsson, inläst av Viktoria Flodström
7. Fjällrosor: Återförening av Laila Brenden, inläst av Gabriella Boris
8. Blodspengar av Johan Kant och Anders Gustafson, inläst av Katarina Ewerlöf
9. Kalla fötter avsnitt 1 av Karin Janson, inläst av Frida Hallgren
10. Nära gränsen avsnitt 25 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
11. Nära gränsen avsnitt 27 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
12. Nära gränsen avsnitt 26 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
13. Ornömordet av Louise Björnlund, inläst av Gunilla Leining
14. En sommar av David Baldacci, inläst av Gunilla Leining
15. Försvunnen av Lotta Luxenburg, inläst av Maria Lyckow
16. Midsommarmord av Owe Liljeberg, inläst av Ludvig Josephson
17. Villa Havsbris av Caroline Säfstrand, inläst av Gunilla Leining
18. Krönikan om Ylva Alm: Silverådern av Ida S Skjelbakken, inläst av Katharina Cohen
19. Nära gränsen avsnitt 28 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
20. Besökaren av Dag Öhrlund, inläst av Stefan Sauk
21. Thea del 12: Glädjetårar av Trine Angelsen, inläst av Maria Lyckow
22. Allt jag fått lära mig av Tara Westover, inläst av Katharina Cohen
23. Där inga ögon ser av Dag Öhrlund, inläst av Stefan Sauk
24. Tryggare kan ingen vara av Dag Öhrlund, inläst av Stefan Sauk
25. Spårlöst av Lotta Luxenburg, inläst av Maria Lyckow
26. Nära gränsen avsnitt 29 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
27. Bakom stängda dörrar av B A Paris, inläst av Kerstin Andersson
28. Monstret och Miraklet – Tiden innan av Åsa Erlandsson, inläst av Anonym och Åsa Erlandsson
29. Nära gränsen avsnitt 30 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
30. Hannah – en släktsaga: Livskraft av Laila Brenden, inläst av My Holmsten
31. Nära gränsen avsnitt 24 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
32. Gunillas man försvann av Gunilla Söderholm och Ulla-Lene Söderholm, inläst av Charlotta Jonsson
33. Se till mig som liten är av Dag Öhrlund, inläst av Stefan Sauk
34. Monstret och Miraklet – Händelsen av Åsa Erlandsson, inläst av Anonym och Åsa Erlandsson
35. Harry Potter och de vises sten av J K Rowling, inläst av Björn Kjellman
36. Ta mig tillbaka av B A Paris, inläst av Kerstin Andersson
37. Monstret och Miraklet – Framtiden av Åsa Erlandsson, inläst av Anonym och Åsa Erlandsson
38. Klädpoker – erotisk novell av Alexandra Södergran, inläst av Fredrika Eriksson
39. Broder Jakob av Emelie Schepp, inläst av Gunilla Leining
40. Döden vid ån av M Levin Blekstad, E Eriksson, R Grandin, M Östnäs och S Piehl, inläst av Anna Maria Käll
41. Nära gränsen avsnitt 1 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
42. Nära gränsen avsnitt 23 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
43. Döden kvittar det lika av Anne-Marie Schjetlein, inläst av Mats Eklund
44. Nära gränsen avsnitt 31 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
45. Jakten på Kapten Klänning av Jonas Trolle, inläst av Martin Wallström
46. Fjällrosor: Vittnet av Laila Brenden, inläst av Gabriella Boris
47. Nära gränsen avsnitt 22 av Daniel Åberg, inläst av Lo Kauppi
48. Liten tvåa med potential av Camilla Davidsson, inläst av Viktoria Flodström
49. Döden ingen ser av Anne-Marie Schjetlein, inläst av Katarina Ewerlöf
50. Krönikan om Ylva Alm: Överfallet av Ida S Skjelbakken, inläst av Katharina Cohen
(Barnböcker är bortsorterade ur listan på samma sätt som de presenteras i en separat lista i de officiella topplistorna hos Svensk Bokhandel)
De sex mest lyssnade titlarna på Storytel torsdag 1 augusti 2019.
Bortom mina Nära gränsen-bravader finns det en del intressanta saker att se genom att studera topplistan. Här kommer några noteringar:
• De norska släktkrönikeböckerna går fortsatt starkt hos Storytel – något de inte verkar göra hos konkurrenten Bookbeat. 7 av 50 titlar på Storytels topp 50 tillhör släktkrönikorna Hannah, Fjällrosor, Thea och Krönikan om Ylva Alm i detta nu, och vad jag kan se finns inte en enda av dessa på Bookbeats topp 100 (om det inte är så att de sorteras bort av någon anledning, såväl Hannah, Fjällrosor som Ylva Alm ges ut av Storytels eget ljudboksförlag Storyside, och det är väl inte helt omöjligt att Bonniers/Bookbeat döljer Storytel/Storysides titlar på samma sätt som Storytel döljer Bonniers titlar). Eller så gör de inte det, och de här släktkrönikorna är helt enkelt bara Storytelfenomen. Det skulle mycket väl kunna vara så, då det var Storytel som ”skapade” framgången för dem i svallvågorna av den enorma succé de fick med Margit Sandemos Sagan om isfolket-serie (som Storytel i flera år hade exklusivitet på). När alla 47 Isfolket-delarna var utgivna sökte man en ny långkörare, och fann den i Anne-Lise Boges Malin på Granlunda-bokserie som gavs ut i 26 delar, vardera lite drygt sex timmar lång. Dessa blev dunderframgångar hos Storytel (när Virus 4 peakade som femma på topplistan i april 2018 låg Malin på Granlunda del 23 och 22 som etta respektive fyra på samma lista), och i svallvågorna av Granlunda har man sedan sökt nya, liknande serier. Uppenbarligen går även dessa bra.
• Ettan på listan Lotta Luxenburg är Lind & Co:s senaste ljudbokskomet. Sveriges piggaste förlag när det kommer till digital utgivning har varit oerhört duktiga på att plocka upp författare som inte gjort något direkt väsen av sig i tryckt format och skapat succéer av dem som ljudböcker (som Mikael Ressem, Samuel Karlsson och Lotta Lundh tidigare, exempelvis). Lotta Luxenburg har tre titlar på topp 25 i detta nu, och endast hennes debut Försvunnen från 2013 har getts ut i fysisk form (på det lilla Smålandsförlaget Isaberg). Återigen är skillnaden mellan Storytel och Bookbeat slående – hos dem återfinns Storytels etta Förföljda först på plats 50.
• Tidigare i år talades det i media om att erotik går bra i digital form eftersom man inte behöver skylta med vad man lyssnar på i sina lurar eller läser på sin e-boksskärm. På Storytels topp 50 finns dock i detta nu bara en erotisk titel, så den spaningen känns lite sisådär (vilket även Förlagspodden poängterat i ett avsnitt tidigare i somras).
• Dag Öhrlund – också en Lind & Co-författare – har hela sin deckarserie om polisen Ewert Truut på topp 50-listan (vilket mycket väl kan bero på att Storytel puffat rätt hårt för Truut under sommaren eftersom man fick den femte delen i serien exklusivt det första halvåret). Det medför även att Stefan Sauk har flest titlar som inläsare på listan, men med tanke på hur poppis Sauk är överlag som inläsare är jag ändå lite förvånad över att han i nuläget inte har någon annan titel på listan utöver Öhrlund-böckerna. Fyra titlar har Katarina Ewerlöf, Gunilla Leining och Maria Lyckow. Ja – visserligen har min inläsare Lo Kauppi hela elva i och med att det finns så många Nära gränsen-avsnitt på topp 50, men det är ju trots allt bara en bok, uppdelad i kortare delar.
• Fördelat på genre ser de 50 titlarna ovan ut så här (baserat på min egen bedömning): 19 spänning, 11 följetong (det vill säga Nära gränsen), 7 släktkrönikor, 6 fakta, 5 feelgood, 1 fantasy samt 1 erotik. Dock skulle listan så klart se lite annorlunda ut om jag bara gav en plats åt Nära gränsen, det är ju trots allt bara en bok, uppdelad i totalt 31 avsnitt (samtliga avsnitt fanns den 1 augusti bland Storytels 100 mest lyssnade, tror att avsnitt 6 som av någon okänd anledning låg sist fanns på plats 93). Ger man de elva Nära gränsen-platserna bara en notering, och klassificerar denna som spänning, får man en topp 40-lista med följande fördelning: 20 spänning, 7 släktkrönikor, 6 fakta, 5 feelgood, 1 fantasy samt 1 erotik. Den brett spridda spaningen i media från tidigare i år som sa att feelgood är den nya deckaren visar sig alltså också vara rätt svajig (vilket för övrigt Förlagspodden var inne på i samma avsnitt som de kritiserade det där påståendet om erotiken).
• Ja, även den där topp 40-fördelningen blir en liten gnutta svajig eftersom den tredelade Storytel Original-dokumentären Monstret och Miraklet – som jag klassificerat som fakta – också skulle kunna räknas som en titel i stället för tre – men vi låter den detaljen vara, okej? Någon måtta får det vara.
• Vilka förlag kommer titlarna ifrån på de olika ljudbokstjänsterna? Om man nöjer sig med att jämföra topp 10 på Storytel och Bookbeat ser det denna dag ut som följer: Storytel har 3 Lind & Co, 2 Storyside, 2 Storyside/Storytel Original, 1 Printz Publishing, 1 Bokfabriken och 1 Bookmark. Bookbeat har å sin sida 8 Bonnier Audio, 1 Bookmark och 1 Natur & Kultur. Att sia om hur listorna sett ut om det inte pågått en konflikt mellan Bonniers och Storytel är så klart omöjligt att säga, men klart är hur som helst att den får praktiska konsekvenser.
Okej, nog med listnörderi. Från och med i dag räknas för övrigt Nära gränsen som en färdig serie (alla delar är ju publicerade), vilket får resultatet att alla avsnitt utom förstaavsnittet suddas bort från topplistan. Topp tio-placeringarna är alltså därmed historia för den här gången, seriens första avsnitt peakade för flera veckor sedan.
——
Uppdatering: Lyfte fram Lars Rambes kommentar nedan gällande erotiken till ett eget inlägg.
Nå. Inte nog med att mitt Blogg 100-bloggande i år haltade, så fort det var överståndet fick Binero för sig att klappa ihop. Sajten har legat nere i två dygn med lite kortare avbrott då den fungerat. Nu har den dock rullat i ett par timmar utan problem, så det är väl bara att hoppas att det håller i sig. Men på Bineros driftsida anges problemen i skrivande stund som fortsatt pågående, så det finns väl risk att sajten dyker igen.
Hur som helst, jag är i Stockholm, ska presentera en spännande grej i morgon bitti och var i går kväll ut och drack fem enheter alkohol (fyra öl, ett glas lava) med Peter i Gamla stan och på Söder, vilket väl i den här åldern får räknas som en helkväll. Således är jag en smula trött i bollen i dag, men ska väl åtminstone försöka transkribera ut en intervju jag gjorde på Icehotel i går förmiddag innan jag reste ner.
Hade orsak att sparka igång min gamla älskade Powerbook i morse, behövde rippa en dvd inför en filmvisning vi ska ha på Folkets Hus på fredag kväll, och eftersom det var cirka 700 år sedan jag ägnade mig åt något sådant, vände jag mig till den gamla trotjänaren, där det fortfarande fanns programvara för detta inlagt.
Drabbades som vanligt av kraftig nostalgi, och började efter avslutat dvd-värv småjobba på den numera femton år gamla datorn. Som vanligt gick det lite trögare än senast, det är ju faktiskt smått sinnessjukt att allting hela tiden ska behöva starkare och starkare maskiner, trots att det jag sysslar med i dag på det stora hela är detsamma som för 2004 när datorn var sprillans ny. Nu drogs fläktarna igång bara av att jag loggade in på Gmail.
Spiken i kistan kom dock när jag skulle logga in på WordPress för att skriva det här blogginlägget. Det gick inte längre, access denied var beskedet jag fick följt av något servertjofräs, möjligen har det att göra med den där php-uppdateringen jag gjorde i vintras, jag vet inte, har inte tid att undersöka saken djupare just nu.
Oavsett bakomliggande orsak gjorde det mig sorgsen. Nej, självklart kan jag inte förvänta mig att en femton år gammal dator ska kunna användas på samma sätt i dag som då, men att jag inte ens ska kunna logga in på min blogg (med tretton år på nacken)?
Jag skrev ju om debaclet med den vikbara mobil/surfplattehybriden Samsung Galaxy Fold häromdagen. Nu i kväll kom beskedet från Samsung att lanseringen av produkten, som skulle ha skett nu på fredag i USA, har skjutits upp på i nuläget obestämd tid.
Det närmaste ett lanseringsbesked företaget i nuläget vill ge, är att de någon gång de kommande veckorna ska presentera ett nytt datum, skriver The Verge, vilket i praktiken alltså kan innebära ungefär vad som helst när det kommer till tidsrymd.
En gång i tiden teknikbloggade jag här i spalterna från tid till annan, något jag allt mer sällan gör. Det har inte funnits någon medveten orsak till det och det har inget med ett svalnande allmäntekniskt intresse att göra, utan det har bara blivit så.
Men med det sagt – detta är bara alltför häpnadsväckande och konstigt för att inte lyfta:
Det har snackats en hel del de senaste åren om den kommande revolution som böjbara skärmar ska medföra på mobil- och surfplatteområdet. Och Samsung har verkligen gått all in för att lyckas bli först ut med en produkt inom det här området, och har nu efter mycket ”visa men inte röra” de senaste månaderna till sist släppt iväg en första omgång recensionsexemplar av sin mobil/surfplattehybrid Samsung Galaxy Fold till amerikanska teknikjournalister.
Och det verkar banne mig som att i princip alla har fått problem med dem inom loppet av två dygn. En efter en har flera av USA:s mest välprofilerade skribenter inom det här segmentet i dag twittrat ut bilder på i princip helt förstörda skärmar. 9to5google har en bra summering.
Det rör sig heller inte om några uthållighetstester, utan bara normalt vardagsbruk. Och det verkar alltså gå helt åt skogen.
Samsungs varumärke fick sig en rejäl törn för några år sedan när ett antal av deras Galaxy Note-mobiler drabbades av svällande batterier som började brinna, vilket fick effekten att modellen totalförbjöds från att ens tas ombord på flygplan, vid varje säkerhetsomgång inför en flygning ropades det ut i högtalare att det var absolut förbjudet att ta ombord Galaxy Note 7-telefoner, och till sist blev Samsung tvungna att återkalla hela modellen.
Rent penningmässigt är inte det här lika illa eftersom telefonen inte ens börjat säljas ännu utan bara kan förbeställas (för närmare 2000 dollar…), men ur en PR-synvinkel kan det här komma att bli än värre. Böjbara skärmar skulle vara framtiden och Samsung – som är världsbäst på skärmteknik (även ärkerivalen Apple låter Samsung tillverka skärmar åt dem) – skulle gå i bräschen.
Och så kraschar allt, bokstavligen. Som The Verges Dieter Bohn uttryckte det i sin text: Yikes.
———
Uppdatering: Under natten kom Samsung med ett officiellt uttalande gällande debaclet. De ska dels undersöka problemet, och tycker delvis att teknikjournalisterna själva står att skylla då några av dem de pillat bort en skyddsfilm från skärmen (vilket man oftast ska göra från skärmar, men tydligen inte i just det här fallet). Planen är precis som tidigare att börja sälja hybriden, som alltså dels är en tjock mobiltelefon med skärm på 4,6 tum och dels en surfplatta med 7,2-tumsskärm, den 26 april i USA.
Har varit dålig på att medverka i TVdags spalter på sistone, men i måndags kväll skrev jag en text om Apples nya satsning på en tv-streamingtjänst. Var menat att bli en väldigt kort grej, men jag verkar inte riktigt veta hur man gör när man skriver korta analystexter.
Kortversion av lång text: Tråkigt namn, få detaljer kända ännu, premiär i över hundra länder i höst (Sverige med all säkerhet ett av dem), oklar potential men antagligen rätt stor i kraft av företagets storlek och faktumet att tjänsten kommer att fungera på över en miljard exemplar iOS-prylar.
Några har kanske noterat att sidhuvudet med bilden på mig försvunnit de senaste veckorna. Det handlar knappast om en plötslig önskan efter anonymitet (jag bloggade ju ut en bild på mig själv så sent som i går), utan snarare om att något i min wordpressinstallstion gick åt skogen efter att jag uppdaterade bloggen för att fungera med https. Efter det fick jag varningar om att min php-version var rejält föråldrad och behövde uppdateras, och efter att ha fixat även detta visade det sig att temat jag använder inte alls lirar särskilt bra med nyare php, eftersom det helt enkelt inte uppdateras längre.
Och av någon anledning jag inte haft tid att fördjupa mig i, rykte sidhuvudet längs vägen i den här processen.
Någon gång – kanske framåt slutet av maj – ska jag ta mig en rejäl titt på såväl detta som sajten i övrigt, det var länge sedan den fick en översyn.
I går kväll dök ljudboksuppdateringen för läsplattan Storytel Reader upp, vilket innebär att plattan numera fungerar såväl för e-boksläsning som ljudbokslyssning.
Hur fungerar det då? Tja, ungefär som förväntat, skulle jag säga. I min recension av Storytel Reader i somras nämnde jag mina farhågor om att användarvänligheten kanske skulle bli lite sisådär jämfört med vad vi är vana vid från våra mobiltelefoner, hårdvaran i en dedikerad läsplatta av den här arten är helt enkelt väldigt basic jämfört med den som sitter i en modern mobiltelefon eller surfplatta à la iPad.
Blev det som jag förutspått? Ja, det tycker jag nog. Jag tänker inte bli långrandig och jag har heller inte testat funktionaliteten mer än under cirka en halvtimme i går kväll, men jag tycker att man bör vara medveten om vad man får respektive inte får, jämfört med om man tidigare lyssnat på sina ljudböcker via mobilen/surfplattan.
Streaming fungerar inte, böcker måste laddas ner i sin helhet först. Det finns ingen inbyggd högtalare i Storytel Reader och heller ingen bluetoothkapacitet, så du kan bara lyssna med hjälp av sladd, endera hörlurar eller om du kopplar Readern till en extern högtalare. Vad jag märkt kan man heller inte styra uppspelningen på något sätt via hörlurarna, du kan inte pausa/starta eller ändra volym via ”minifjärrisen” på hörlurssladden.
När du lyssnar, kan du till skillnad från i mobilen/surfplattan inte använda Storytel Reader till något annat bortsett från att styra uppspelningen – försöker du exempelvis backa tillbaka till biblioteket för att leta efter en annan titel under lyssningen bryts uppspelningen direkt. Enbart full koncentration som gäller, alltså. (Å andra sidan kan man väl kanske argumentera för att det är så en dedikerad läsplatta fungerar när man läser med ögonen också – backar man tillbaka till biblioteket ser man ju inte längre e-bokstexten man läste.) Styrningen av läsningen är inte heller lika utbyggd som på andra plattformar, det du kan göra är att pausa, hoppa 15 sekunder framåt eller bakåt, ändra volym samt skärmstyrka och ställa in sömntimern. De som gillar att ändra lyssningshastigheten går bet, ingen sådan funktion verkar finnas, åtminstone inte ännu. Du kan heller inte snabbspola dig framåt eller bakåt i boken längre stycken genom att ”scrubba” på tidslinjen. Vill du ta dig mer än 15 sekunder framåt eller bakåt gäller det alltså att trycka, trycka och trycka tills du nått din önskade position.
Ljudboksspelaren hos Storytel Reader. Just nu lyssnar jag på årets ljudkalender ”Centralgången”.
Kommer jag att använda min Storytel Reader som ljudboksuppspelare? Absolut inte, jag vill kunna bära med mig min ljudbokslyssning var jag än går om det så är att jag står i köket, beger mig ner i källaren och hänger tvätt eller kör bil. Jag växlar dessutom ganska friskt mellan att lyssna dels i bluetoothlurar och dels genom den inbyggda högtalaren på min iPhone SE. Den fyller helt enkelt inte mina behov, och det förväntade jag mig heller inte att den skulle göra, det är inte därför jag har en Storytel Reader.
Jag såg däremot i går kväll i Facebookgruppen Snacka om ljudböcker att flera som laddat ner uppdateringen till läsaren (det måste man göra innan ljudboksfunktionaliteten börjar fungera) verkade nöjda, och då antar jag att det är människor som redan i dag främst lyssnar i hemmet och då kanske under rätt ordnade former, med sin mobil eller surfplatta inkopplad via tråd i exempelvis en extern högtalare. Och för dem som vill ha en dedikerad ljudboksuppspelare kan det här vara ett lockande alternativ. Däremot verkade en del besvikna över att de inte kunde ändra uppspelningshastigheten, tydligen ägnar sig ganska många åt ”speeda upp” lyssningen till exempelvis 1,25 eller 1,5 gånger originalhastigheten, vilket jag själv aldrig gör.
Batteritiden då? Jodå, den verkar inte dränera batteriet – Storytel Reader har överlag blivit mycket bättre på den här fronten genom mjukvaruuppdateringar under hösten, i början var dränage dess enskilt största problem upplevde jag, men numera tänker jag aldrig ens på det.
Summa summarum: En enkel ljudboksuppspelare utan några krusiduller där en hel del funktionalitet vi vant oss vid från den vanliga Storytelappen saknas. Men det fungerar, och sett till hårdvaran de har att utgå ifrån, fungerar det till och med helt okej.
I dag lanserade Storytel sin nya familjelösning – dels ett par dyrare flerkontoabonnemang, och dels ett helt nytt barnläge (kids mode på nysvengelska) som även förbättrar grundabonnemanget rejält för den som har barn som använder tjänsten.
Så här beskrivs de nya kontovarianterna i Storytels eget pressmeddelande:
Storytel har tidigare haft en abonnemangsform men med nya familjelösningen adderas två nya abonnemang. Storytel Unlimited Family kostar 209 SEK i månaden och ger användaren två konton med tillgång till hela biblioteket och två barnströmmar med tillgång till barnböckerna. Storytel Unlimited Family Plus kostar 259 SEK i månaden och ger tre konton och tre barnströmmar. Storytel Unlimited kostar 169 SEK i månaden och ger ett konto samt från och med idag, även en barnström med tillgång till barnutbudet i Storytels bibliotek.
Startsidan i nya barnläget i Storytel-appen, eller ”kids mode” som det kallas.
En rak jämförelse med konkurrenterna låter sig inte helt lätt göras eftersom varken Bookbeat eller Nextory har något särskilt barnläge (och den tredje konkurrenten Bokus Play har inget familjeabonnemang överhuvudtaget). Är man två vuxna utan barn som vill ha separata profiler och bokhyllor kostar det 198 kronor hos Bookbeat, 199 hos Nextory och 209 hos Storytel. Men är man en familj med två vuxna och två barn som alla vill ha separata bokhyllor kostar det 209 kronor hos Storytel, samtidigt som priset hos Nextory stiger till 279 kronor och Bookbeat 296 kronor.
Detta förutsatt att de två barnen i Storytels fall nöjer sig med barnutbudet vill säga, kids mode innehåller böcker för barn upp till tolv år, vill man ha tre vuxenprofiler och en barnprofil hos Storytel blir priset 259 kronor. Värt att ha i åtanke kan också vara att man hos Storytel inte kan ha mer än tre vuxenprofiler på ett konto, medan Nextory och Bookbeat har ytterligare steg i sin abonnemangstrappa – hos Nextory kan man ha fyra (279 kronor/månad) och hos Bookbeat fem (345 kronor/månad).
Personligen är jag är mest upphetsad över det förbättrade barnläget, att min åttaåring Tage nu kan ha en Storytelapp på sin telefon som bara visar ljud- och e-böcker han är intresserad av är en klar förbättring – och att jag dessutom slipper få hans bibliotek uppblandat med mitt eget, som fallet varit hittills.
Vad som återstår att se är huruvida Storytel i och med det här kommer att göra det svårare för de vuxna som i dag ”tjuvlyssnar” två stycken på ett konto, något som officiellt inte ska fungera men i praktiken ändå gjort det. Om den kranen nu vrids åt på ett mer effektivt sätt ökar kostnaderna för dessa från 169 till 209 kronor i månaden vilket säkert kan irritera en del, men å andra sidan får de nu förbättrad funktionalitet med separata konton och bokhyllor.
Jag är kluven till Black Friday, tycker visserligen att det kan vara smart att kolla om de julklappar jag tänkt köpa går att hitta billigare just denna dag (drog iväg en beställning på Marvel’s Spiderman till PS4 nu på morgonen av just den anledningen, över 600 kronor överallt förra veckan, 299 hos flera återförsäljare de senaste dagarna), men den bisarra mängden av mejl som kommit med Black Friday-erbjudanden den senaste veckan – herreminjävlajösses. Att kommersialismens kvarnar ohejdat maler på – och till och med ökar takten känns det som – trots att vi borde ha lagt i backen för länge sedan ger onekligen en fadd smak i munnen.
Vilket så klart gör det här inlägget såväl bakvänt som hycklande, eftersom jag tänker tipsa om Storytels Black Friday-erbjudande på läsplattan Storytel Reader. Köper man den just i dag för 999 kronor, får man med ett presentkort som ger sex månaders fri lyssning och läsning på Storytel, vilket i reda pengar blir 1 014 kronor (169 x 6). Har man redan i dag ett Storytelabonnemang och planerar att fortsätta ha det det närmaste halvåret, kan man alltså beställa en Reader och i realiteten få den ”gratis”, eftersom man sedan matar in värdekoden på sitt presentkort och inte behöver betala för sitt Storytelabonnemang igen förrän framåt sommaren.
Är man helt ointresserad av e-böcker tycker jag visserligen inte att man ska hoppa på erbjudandet, men är man i dag exempelvis en Storytelabonnent som även äger en Adlibris Letto-platta och brukar låna e-böcker från bibblan till den och tycker att det är bökigt med hanteringen när de måste synkas över via sladd från datorn, så kan en Storytel Reader absolut förenkla tillvaron. Är man inne i Storytelvärlden och gillar e-böcker är den extremt praktisk, det går inte att komma ifrån. Dess enda nackdel enligt mig är att den är så extremt hårt knuten till Storytel att den inte ens går att använda utan ett aktivt Storytelabonnemang. Det tycker jag rent ut sagt är dåligt.
Det ska bli intressant att se om dagens erbjudande är en one shot, eller om vi kommer att få se fler liknande erbjudanden framöver. I min utförliga recension av Storytel Reader i somras skrev jag att jag trodde att vi framöver skulle få se abonnemangserbjudanden från Storytel där man i utbyte mot att binda upp sig för en viss tid skulle få en läsplatta på köpet (enligt klassisk mobiloperatörsmodell). Det här är ju i praktiken samma sak, även om Storytel väljer att lösa det hela med värdekoder.
Bland de svenska digitala boktjänsterna är det inte bara Storytel som har ett specialerbjudande i dag, konkurrenten Bookbeat drar till med en Black Weekend-kampanj där de sänker priserna på sina abonnemangspresentkort med 30 procent. För den som ändå tänkt slå till på ett sådant presentkort exempelvis som julklapp kan ju det vara ett alternativ.
Men en sak står klart – det verkar vara presentkort som allt snurrar kring hos de svenska digitala boktjänsterna.
