En sak finner jag lite intressant. I veckan skrev vi en kortare artikel om att Gävle Stadsbiblioteks chef Conny Persson i P4 Gävleborg påstått att förre SAF-direktören Curt-Steffan Giesecke är mannen bakom deckarpseudonymen Bo Balderson. Uppgiften fick inget större fäste i riksmedierna i övrigt, någon kort notis, ett ryckcitat där Giesecke på sedvanligt manér nekade, kontentan verkade vara att det där tar vi med en nypa salt, inget att ägna tankemöda åt, en lokal regnskur.
I Arbetarbladet däremot, har ämnet nu i flera dagar behandlats som att fallet är löst, case closed, punkt slut. Först Gävle avslöjade Bo Balderson, därefter i en krönika igen i går, Conny Persson i händelsernas centrum på bokmässan, känd som Mannen som avslöjade Bo Balderson. Mystiskt.
Jag säger inte att Arbetarbladet har fel. Men det är en ovanlig tvärsäkerhet, som inte riktigt känns som att den har bäring i vad som har framkommit.
Nåväl.
Kanske är det inte svårare än att Svenska Dagbladet, som alltid brukar vara Baldersonpigga och i somras i flera dagar i rad puffade för att de skulle AVSLÖJA Balderson och sedan bara lanserade en ny rätt vag teori, känner sig tvungna att ligga lite lågt den här gången.