Augustnomineringarna – med analys!

Då ska vi se om jag hinner före alla andra i hela medie-Sverige:

Nominerade till Augustpriset i den skönlitterära klassen:

• Beate Grimsrud: ”Har någon sett mig någon annanstans?”
• Åsa Linderborg: ”Mig äger ingen”
• Torgny Lindgren: ”Norrlands akvavit”
• Ulf Karl Olov Nilsson: ”Synopsis”
• Daniel Sjölin: ”Världens sista roman”
• Carl-Henning Wijkmark: ”Stundande natten”

Såja. Uppdatering följer.

——

Attans, Svensk Bokhandel hann före. Men DN var en minut efter (okej att de hade de andra klasserna också, men jag var ju nästan en one man show, så jag ser mig själv som vinnare där ändå). Men SvD:s tidsmarkering ger mig lite huvudbry – det står att de publicerat sin artikel klockan 11.01… Okej att det är möjligt att de fått listan i förväg (men mig veterligen brukar så inte ske med Augustnomineringarna), men att de lagt ut den redan två timmar före tillkännagivandet ser jag som osannolikt. Nej, troligare är att den gick ut 13.01. Dessutom talar den rätt taffliga redigeringen de i skrivande stund har på sin webb-text emot att den varit förberedd.

——

Analys: Förra året kändes det givet när man såg nomineringslistan att Jonas Hassen Khemiri skulle vinna. Som alla minns blev det i slutänden Susanna Alakoski som plockade hem priset med ”Svinalängorna”, den vann mark dag för dag och vid tiden för galan kändes Alakoski faktiskt favorittippad, åtminstone var hon mitt förhandstips vid morgonmötet på dagen A.

I år känns det i förväg som att Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen” vinner, inget snack om saken, ingen bok har blivit så kramad i år på årets kultursidor och därtill redan nått kommersiell framgång. De enda konkurrenterna vid en snabb blick på titlarna känns som Daniel Sjölins ”Världens sista roman” eller Torgny Lindgrens ”Norrlands akvavit”. Det som talar för Sjölin är att Linderborgs roman kanske är för lik Alakoskis förra året (uppväxtskildring i arbetarmiljö i skuggan av en strulig fader), men samtidigt tror jag att Daniel Sjölin ses som för smal, försäljningspotentialen för Linderborg är mycket större, och Augustpriset är i dag i första hand den motor som ska driva bokhandelns julförsäljning. Ur krämarsynpunkt ska man heller inte sticka under stol med att omslaget till ”Världens sista roman” är en katastrof, jag må tycka att det är hur snyggt som helst i sin 40-talspastisch, men det lockar inte till spontanköp bland stressade medelsvenssons runt den 20 december. Torgny Lindgren då? Nej, han har redan fått det för ”Hummelhonung”, och han saknar den ungdomliga fräschör Linderborg och Sjölin besitter.

Så det blir Åsa Linderborg. Det är jag för övrigt inte ensam om att tycka.

Övriga klasser då? Tja, eftersom jag i morse skrev att nittio procent av allt utrymme ges till de skönlitterära titlarna, skriver jag bara helt kort att det är roligt att se att faktaklassen rymmer titlar av två så aktade skönlitterära författare som Kerstin Ekman och Ola Larsmo. I slutändan tror jag att Ekmans essäbok om den svenska skogen – ”Herrarna i skogen” – plockar hem det. Om inte annat för att även det är mumma för bokhandeln, med Kerstin Ekmans namn på omslaget kan vinnaren i faktaklassen marknadsföras nästan lika hårt som den skönlitterära segraren.