Hej hej nya tillvaron!

Måndag den 22 maj år 2000 började jag arbeta på TT Spektra. Mer än ett decennium sedan, nästan en tredjedel av mitt liv.

Men allt har sin tid. Därför har jag valt att säga upp mig från min anställning på kultur- och nöjesredaktionen. Den 1 mars sker uppsägningen officiellt, men jag hörde att det aviserats i jobbets veckoinfomejl i fredags, och är det ute där, är det väl lika bra att offentliggöra det här också.

Vad ska jag göra nu då? Vet inte exakt faktiskt. Jag tänker mig en frilanstillvaro där jag kombinerar journalistik med författande med förlagsarbete med olika nätprojekt med … ja, vad vet jag, jag känner mig öppen inför det mesta. Jag hoppas kunna hålla mig inom den kulturella sfären, men även vidga mig och skriva mer om teknik och internet, det har alltid varit rätt stora intresse- och kunskapsområden som jag aldrig gjort något av på det professionella planet.

Varför väljer jag då att säga upp mig från en fantastisk redaktion, där jag haft enbart roligt under alla år, där jag har träffat några av mina bästa vänner, där jag kommer att sakna mina arbetskamrater varje dag? Tja, kanske just därför. Jag har haft det så bra där. Jag har blivit bekväm, och det i kombination med att jag alltid har varit en trygghetsknarkande person har gjort att jag inte har utmanat mig själv utan i stället suttit still i båten. Inget fel i det i sig, men jag har blivit en annan de senaste åren, och det är hög tid att den förändringen även avspeglar sig i mitt arbetsliv.

Känns det läskigt? Inte riktigt ännu, jag är ju fortfarande föräldraledig och tänker mig en mjukstart in i den nya tillvaron, men visst, klart det kommer att vara annorlunda att inte ha en stadig och helt okej lön som tickar in på kontot per automatik varje månad.

Helt överger jag dock inte TT Spektra, vare sig på det privata eller yrkesmässiga planet. Jag skriver sedan i höstas en krönika om nätet och teknik en gång i veckan på frilansbasis, och det ska jag så klart fortsätta med.

Så. Det var det det. Jag ersätts på redaktionen av Sara, som redan vikarierat på min plats och som jag arbetade sida vid sida med förra året. Jag kan inte tänka mig en finare ersättare, hon är banne mig bättre än vad jag är.

Lite konstigt känns det. Men också väldigt roligt.

Hey ho here we go.

——

Bilden? Tja, det är inget speciellt med den, mer än att det var den äldsta digitala bild jag hittade på mig själv, den togs i november 2002 när jag hade jobbfest i min dåvarande lilla etta med kokvrå vid Gullmarsplan.