Så hann jag inte mer än avsluta den förra bloggutmaningen innan Zoe drämde till med en ny. En hyfsat krystad sådan till på köpet, men eftersom den ger mig en bonusmöjlighet att borra mig ner i det förflutna är det väl bara att tacka och ta emot. Men jag måste fundera ett tag först, att bara skriva årsredovisningar rakt upp och ner skulle vara alltför rättframt för mina dunkla syften. Jag måste ta sats.
Dessutom känner jag mig lite tom just nu vilket aldrig är ett bra tillfälle för att gräva i tid som flytt. Troligen inte i tid som är heller. Dock tror jag inte att det är utlandsliv som felas mig vilket antytts i kommentarerna men å andra sidan vet man väl aldrig vad man saknar innan man ställs inför det man aldrig provat på antar jag. Men nej, jag har aldrig varit utanför Sveriges gränser mer än 22 dagar i sträck och har heller aldrig känt någon lockelse efter det.
Jag har inte skrivit på romanen på en vecka. Ska försöka nu. Med tanke på tomheten lär det gå alldeles strålande.
——
Newsflash 10.51: Som grädde på mitt lätta misärmos kan jag meddela att ventilationen har löpt amok på TT nu på förmiddagen. Det luktar starkt av avlopp i trakterna kring nyhetsdesken, där jag råkar sitta. Just nu står folk och pekar ut varandra som orsaken till stanken. Ingen enskild mänsklig varelse kan dock vara orsaken till det här. Urk.
jo, jag har förstått att du gillar att frossa i det förflutna, så det var ett högst medvetet val. det ska bli kul att läsa vad du har att skriva.