Nu har Elib svarat angående vattenmärkningen. Som jag anade i morse är det förlagsrepresentanter som krävt att alla böcker ska stämplas efter varje kapitel.
Ord kan inte beskriva hur trött jag blir på dessa förlagsrepresentanter. Undrar hur många författarrepresentanter som förlagsrepresentanterna har tillfrågat.
I inlägget skriver Elibs vd Py Bäckström att frågan nu genast ska tas upp med förlagen. Ni behöver inte ringa oss på Sockerförlaget, notera bara ett streck i ”bort med skiten”-kolumnen och gå vidare till nästa förlag. Eller som min förlagskollega Morgan uttryckte det över gmail-chatten i morse efter att han läst mitt inlägg: Jag blir så arg, så arg att jag faktiskt skakar.
Och just det ja – en grej till. När Elib presenterade nyheten om vattenmärkning i ett pressmeddelande samt blogginlägg den 10 februari i år, beskrevs vattenmärkningen så här:
Vid vattenmärkning av en e-bok förses den med en dold märkning som gör att filen kan spåras till köparen om den skulle spridas illegalt.
I ”Vi har redan sagt hej då” syns den dolda märkningen drygt 60 gånger.
I E-boksrapporten av Sus Andersson står samma sak. DOLD märkning. Jag har precis köpt en läsplatta och hade någonstans väntat mig att förlagen skulle infria sina löften om att inte göra om musikbranschens misstag(och andra klyschor)- nu visar det sig istället igen att gratis är bättre(ur ren kvalitetssynpunkt, skall noteras) och att förlagen tycks kämpa för att till varje pris se till att piratkopieringen fortskrider.
Så länge den här texten ska synas hela tiden under läsning köper jag INTE en e-bok(iofs kommer jag nog mest låna via bibblan ändå, för jag tycker faktiskt priserna är åt helvete för höga) från svenska förlag.
Möjligen undantaget Piratförlaget och Sockerförlaget, då. Det ska bli intressant att höra vad Piratförlaget tycker om detta.