Oh my goodness, I’m slipping. Jag som alltid brukar klappa mig själv på axeln och berömma min ordning och reda när det gäller saker och ting. Jag brukar ha koll. Men i morse hände det som jag nästan tror aldrig har inträffat tidigare – jag hade glömt sätta på larmet på väckarklockan! Tiden, 07.30, ställde jag in, men jag slog aldrig på larmet. Nu sov jag ända till 08.05. Åh, nerförsbacke here I come. Vad kommer härnäst? Hur länge innan jag står nere på Plattan och pundar?
In other news så fortsätter tänkandet kring otroheten och nya romanen. Det känns bra. Jag inser att det nog finns en del nya moment som jag vill ha med i historien, det kommer nog inte att bli exakt samma berättelse som tidigare, även om det var den första tanken. Men universum är ju i ständig expansion, så what else is new liksom. Och jag har en hel del outnyttjat otrohetsmaterial som jag kan utnyttja, som inte fick plats i den förra versionen av boken. Good good.
Dessutom har jag börjat fundera på ett nytt och än så länge ack så hemligt Dannyboyrelaterat projekt. Måste kolla upp en del grejer innan det kan börja konkretiseras dock, om det ens är möjligt.
Julkalendern, nästa år. Kanske?
Ha ha, ja det vore ju sannerligen något. Men visst, Dannyboy & kärleken utspelar sig under 24 timmar, julkalendern har 24 avsnitt, det passar som handen i handsken.