Jag har inte tittat åt romandokumentet sedan de där allra sista dallrande timmarna av 2008. Annat har kommit i vägen och jag har ett nytt temporärt schema på jobbet vilket stör mina rutiner, men faktum är att jag nog är lite rädd för att öppna det igen. För nu ligger den ju där, en deg som börjar på A och slutar på Ö, och väntar på att jag ska knåda, forma och grädda den till en välsmakande limpa. Och visserligen går jag ju på GI-diet nu, men jag är inte helt säker på att dieten även inbegriper avhållsamhet från bröd i metaforform.
Jag borde verkligen ta tag i det. Måste. Och visst, det går att hitta tusen tidsursäkter och godtagbara undanflykter men tänk om verkligheten är så enkel att jag är rädd för att texten vid en genomsyning helt enkelt inte är bra? Att den inte håller ihop? Att den är patetisk?
Det skulle kunna vara så. Det skulle också inte kunna vara så.
Finns väl bara ett sätt att ta reda på det antar jag.