Vi avslutade julen med att göra pyttipanna av resterna, jag och mamma. Eller ja, vi och vi, mamma stod vid spisen och jag läste Aftonbladet vid köksbordet, eller om jag hjälpte henne med julkrysset, eller möjligen båda. Man blir gärna barn igen när man är hemma.
Julen är ju ett enda långt frosseri i återanvändning vare sig det gäller mat eller förra årets procedurer så varför inte avsluta den här årets upplaga i samma anda. Jag har publicerat det här klippet tidigare men det utspelar sig vid juletid och om jag hade gjort en årslista i år så skulle det här ha blivit årets tv-scen utan tvekan. Någon lista blir det inte i år – en roman ska ju färdigställas före nyårets inträde gubevars! – men jag bjuder på klippet igen eftersom det får mitt hjärta att snörpas ihop och även om man inte följer ”Lost” så är korsklippningen i slutet ren tv-poesi. Jag är ju inte en sådan som gråter av rörelse, men det här kommer rätt nära.
En kommentar till “Återvinning är julens moder”
Kommentarer är stängda.