Såg den amerikanska ”The eye” i går, ska recensera den till i morgon. Och även om jag satt och blev rädd gång efter annan – jag går på rysarfintarna varje gång, även om jag vet vad som händer när man kikar ut genom ett titthål så flyger jag ur stolen när monstret schemamässigt dyker upp – så insåg jag ju att det var en rätt dålig film. Och detta trots att historien, förutom ett förlyckligat slut, nästan är identisk Hongkongoriginalet från 2002. Och den filmen tyckte jag var bra och jag vill minnas berättelsen som originell. Underligt hur man kan gå vilse på en stig man redan hittar på.
Själv står jag och väger vid ett litet vägskäl. Skriva på romanen eller putsa på filmmanuset? Jag tror att jag just nu vill göra det senare, men inväntar kommentarer från Berlin och borde därför använda väntetiden till det tidigare. Borde som sagt. Känner jag mig själv rätt använder jag den nog till att just vänta.
Berlinkommentatorn kommer till Stockholm imorgon. Och snart kommer du hit!
Jag gav honom en spark i rumpan förra veckan, och han lovade skicka i helgen. Jag väntar spänt på att helgen ska ta slut i Berlin.
”till det tidigare.” – ”till det förra”, heter det väl? (Jag är din oavlönade korrare.)
Ja det stämmer säkert, det här med språk har aldrig varit min starka sida.
När jag fick uppgiften att resan Berlin-Sthlm skulle göras ”på tisdag”, så var det tydligen nästa tisdag som avsågs. Då har du redan hunnit anpassa dig till en annan tidzon.
mreehhh… ja, det var en lång helg… harkel. men nu mailade jag det i alla fall!
Ja jag såg det! Och jag har svarat dessutom. Tack tack!