Jag ska intervjua den kinesiske tonsättaren Tan Dun, som är huvudgäst på Tonsättarfestivalen i Stockholm den här veckan, sent på eftermiddagen i dag. Hur mycket kan jag om honom? Inte så himla mycket mer än noll faktiskt. Och flera personers kommentarer i helgen, när jag lite vagt nämnt att jag ska intervjua en mystisk tonsättare på besök i staden – Ah! Ska du träffa Tan Dun?! – gör mig inte direkt lugnare. Vad är det jag har missat? Hur okultiverad är jag egentligen?
Oh well, jag har ju nästan hela dagen på mig att läsa in mig på karln.
Men först kaffe.
——
Vadfalls, hur sjutton kunde jag missa att Grill brann upp i natt? Det ligger ju bara ett stenkast bort, jag borde ha hört sirenerna. Därmed avslöjar jag också att jag tog tunnelbanan till jobbet i dag och inte promenerade, för då skulle jag ju inte ha behövt läsa det på nätet utan sett förödelsen live.
Och jag som senast i går när jag gick förbi där funderade på om man inte skulle ta och gå på deras eftermiddagsbrunchextravaganza någon gång. Det lär dröja nu.