Månad: februari 2009

Revolutionary Road gånger två

Vi såg ”Revolutionary Road” i går kväll, bara timmar efter att jag avslutat lyssningen av den som ljudbok. Det var fascinerande att ha romanen så löjligt färsk i minne när urladdningen brakade loss på duken, och för ovanlighetens skull kände jag verkligen den där boken är mycket bättre än filmen-känslan som människor alltid ska dra upp ur rockärmen när man ska vara korrekt.

Men här, med romanens skärpa och ändlösa dialoger inte bara vagt skvalpande i bakhuvudet utan klart och tydligt förankrade i pannloben, kändes filmen … slät. Självklart måste den väldigt texttunga romanen skäras i för att yxas in på två timmar – fasiken, även jag fick skära bort en hel del ur ”Dannyboy” när jag skrev filmmanuset och ”Revolutionary Road” är bra mycket tjockare och tyngre – men mitt bestående intryck var att de ofta fokuserade fel, måna om att hela tiden föra handlingen framåt där boken under långa stunder stannade upp, stod och stampade, backade och sedan svängde åt sidan utan att det någonsin kändes krystat.

På bio är den enda riktningen framåt, visserligen med flera minnesvärda explosioner längs vägen, fram till det oundvikligt tragiska slutet där regissören Sam Mendes av oförklarlig anledning väljer att göra små korrigeringar i historien. Dessa medför att Frank Wheeler – och indirekt hela den manliga medelklassen – framstår som mycket mer sympatiska än i romanen. Med tanke på att författaren Richard Yates inte lär ha varit mycket för det här med kvinnans frigörelse, måste det sägas vara en rätt anmärkningsvärd prestation.

DJtv #12 – Svenska eller engelska?

Utgivningen av översatt litteratur har sjunkit kraftigt i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt ges allt fler svenska författare ut. Ska vi skylla eller hylla internet för den här utvecklingen också? Svaret på den brännande frågan, samt en dykning ner i nätbokhandlarnas bevakningssystem, får ni i veckans avsnitt.


DJtv #12 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.

Länkar till sådant vi tar upp:
Svenska förläggareföreningens årsrapport om bokmarknaden
Johanna skriver om Laura Restrepo på Bokhora
Nätbokhandlarna Amazon, Barnes & Noble, Adlibris samt Bokus

Och ni glömmer väl inte att ni numera kan prenumerera på DJtv som en videopodcast via iTunes store? Livet blir inte mycket mer bekvämt än så.

Home sweet home

Jag är hemma nu, glad över att den första veckan är till ända men väl medveten om att det återstår fyra innan jag åter kan kalla Stockholm min hemmabas på riktigt igen.

Alltså, det är roligt att åka ut på Melodifestivalen, det tycker jag verkligen, men oj vad trött man är på det när söndagen kommer och man mosig styr kosan mot tåget/flyget.

Här följer veckans bildsammanfattning, signerad yours truly med hjälp av Animoto.

Är man mer intresserad kan man se en hel mängd klipp som vi lagt upp på våra kanaler på Youtube och Bambuser.

Tiden går, och jag med den

Efter Andra chansen-veckan i Nyköping för två år sedan kom webb-tv-Anna och hämtade mig med bil på söndagsmorgonen utanför mitt hotell – bristen på rum var rätt akut när halva nöjes-Sverige kom på besök och vi hade fått splitta på oss. Jag stuvade in mina väskor och satte mig till rätta. Men istället för att åka stängde hon av motorn och vände sig mot mig. Daniel, hur många timmar har du sovit den här veckan?

När jag räknade efter på de fyra dagarna som förflutit sedan vi kom till Nyköping på onsdagen kom jag fram till att svaret nog var fem. Jo, det var kanske några för få, höll jag med om.

Det berodde visserligen bara delvis på efterfester som hållit på så länge att det redan serverades frukost på hotellet när jag kom tillbaka – en del kunde också utan tvekan skyllas på min oförmåga att sova när det finns oro, någon form av adrenalin eller alkohol i kroppen. Somna brukar jag oftast göra, men sömnen blir mer ett lätt slumrande och minsta ljud väcker mig obönhörligt. Och när sömnen avbrutits är det kört. Jag är vaken nu – lev med det, säger kroppen.

Jag har utan tvekan ökat sömndosen sedan dess, även om nattens saldo slutade på fyra rätt outvilande timmar. I går kväll beställde jag till och med vatten i baren från halv två och framåt, 25 kronor glaset kostade det vilket varit en stor skandal om det inte varit så att DN-Mattias stått för kalaset.

vatten.jpg

Jag vill inte direkt ha något sagt med det här, förutom att jag kan konstatera att jag med tiden blir vuxnare.

Och det känns en smula skönt.

Jag saknar minnesjunkien ibland

Jag har varit inne på det förut, men oj vad jag älskar när Peter Englund ger sig in på minnenas stig. Jag har själv varit nere längs den vägen många gånger här i bloggen, även om det blivit mindre vanligt på senare tid.

Ibland längtar jag efter det. Att få den där känslan, att tillåta sig själv att sugas in i det, bli den där minnesjunkien.

Ska försöka ta mig dit igen. Snart.

Det är mycket kläder nu

När jag intervjuade Petra Mede för några veckor sedan hemma i Stockholm utspelade sig följande konversation:

D: Vad ska bli roligast med att leda Melodifestivalen?
P: Klänningarna! Inte bara det så klart, men en stor del. Det ska bli glam och glitter, och det gäller inte bara mig, utan hela den visuella grejen. Melodifestivalen ska vara glamourös, tycker jag. Ska du åka ut och jobba på deltävlingarna?
D: Ja, hela resan.
P: Ja, då ska jag säga att den där gröna koftan du har på dig i dag, den är ett nono. Klä upp dig, gör det ’larger than life’, satsa lite det här året.
D: Jag och min kollega Therese brukar alltid klä upp oss och matcha klädsel åtminstone under lördagskvällarna.
P: Ja, men du ser!
D: Fast nu ska hon bli mamma i mars, så hon följer inte med i år.
P: Men har du ingen ny kollega då?
D: Jo, men jag vet inte hur Nils ställer sig till klänning.
P: Haha, nej men ni får ha likadan servett i kavajen, eller likadana ringar så att folk tror att ni är förlovade. Det accepterar jag.

Så det var väl lika bra att jag lät henne betygsätta min klädsel även på plats i Göteborg:

Och inte nog med det, som den vimmelreporter jag är följde jag upp med ännu mer klädsnack framåt kvällen:

Vart tar den vägen, den där tiden?

Jag känner igen mönstret så väl. Hur den där jäkla schlagern lägger sig som en våt filt över tillvaron. Och trots att jag sitter framför datorn mest hela dagarna så blir allt annat lidande, det riktiga internetlivet, det jag vill leva.

Ta min Google Reader som exempel. I min litteraturmapp har jag för närvarande 104 olästa blogginlägg. I Dator och sånt 83. Svensk media 85. Tv och sånt 4… nähä nu hann det bli 52 medan jag skrev det här. Livet tickar uppenbarligen på ändå trots att jag måste stå bredvid och skriva om Shirley Clamp, Scotts samt filma när Marie Serneholt äter hummer.

Det är visserligen ganska roligt. Men den andra jag då?

Schlageri schlagera men inte så mycket schlagerro

Det är ju den tiden på året. Schlagertiden. Alltså har jag tagit mitt pick och pack och styrt kosan mot spårvagnarnas förlovade land, faktum är att jag vaknade vid kvart i sju av det där omisskänliga tickande ljudet vid övergångsstället utanför mitt fönster.

Som vanligt bor vi på Hotell Onyxen, ett förtjusande etablissemang så nära Scandinavium att jag ibland om vinden kommer från rätt håll kan fånga upp det trådlösa nätverket från SVT:s pressrum inne i arenan från min hotellsäng.

Som vanligt när vi är ute och schlagrar oss runt landet gör vi en sajt som vi säljer till tidningarna runtom i landet. Där i finns även en blogg där jag och min kollega Schlager-Nisse rumsterar fritt. Nytt för i år är att vi jobbar med Bambusersändningar och Youtubeklipp på ett mer aktivt sätt än tidigare, kan nog bli roligt och jobbigt och enerverande. Så om ni inte kan få nog av mina skriverier föreslår jag att ni kollar in exempelvis UNT:s sajt, eller kanske HD:s om ni är mer sydliga i era breddgrader. Jag lär säkerligen bjuda på en del av klippen här också, faktum är att jag tror jag börjar redan nu, med presentationen av mitt hotellrum från i går eftermiddag.

DJtv i ett iTunes väldigt nära dig

Vem sa att bibliotek inte var heta? Vi behövde bara nämna ordet så rasslade det till utan dess like i den senaste upplagan av DJtv. Efter två dagar har #11 setts av lika många som det numera legendariska DJtv #1, visserligen rätt så hjälpt av en länkning från sajten Bibl feed där det visade sig hänga en hel drös debattsugna bibliotekarier, men ändå.

Hur som helst, det är dags att ta det hela till nästa nivå. Från och med nu finns därför DJtv att tillgå direkt via rss från Feedburner för den som så önksar. Men vad ännu bättre är – vi återfinns numera även som en videopodcast i iTunes store! Klicka på länken (iTunes kommer att dra igång), välj att prenumerera, och du kommer varje måndag att kunna ha ett rykande färskt avsnitt av DJtv i din iPod/iPhone när du går till jobbet/skolan/dagis.

En bättre start på veckan har jag faktiskt svårt att komma på.