I ”Dannyboy & kärleken” uttrycker den kvinnliga huvudpersonen vid ett tillfälle sin förundran för Söderpuben Big Bens mångfald, att nedervåningen rymmer ett smärre danspalats. Där uppe är det som vilket ölställe som helst. Men när man går ner till toaletterna i källaren är det som en helt annan värld. Man kan lyssna på Kent där uppe och gå ner ett plan och dansa till Kentz.
Efter att i går kväll, när vi kollat in de midnattslöpande i korsningen Katarinavägen/Folkungagatan, ha bevistat Big Ben för öldrickande tvingas jag revidera mitt författande lite. Man behöver nämligen inte gå ner i källaren för att möta en värld rätt fjärran den jag vanligen bevistar under mina prettokvällar bland medieelitens mer trendiga Söderkrogar. Man behöver bara ställa sig i toakön på gatuplanet:
Kille bakom mig: Fan, är det kö?
Jag: Jo.
KBM: Har han varit inne länge?
Jag: Nja, nån minut.
KBM: Ska du teka?
Jag: Vadå?
KBM: Är det tekadags?!
Jag: Eeh?
KBM: Jamen jag är så jävla pissnödig, ska du göra nedsläpp eller inte?!
En kompis kompis blev nypt i stjärten och fick höra vilken ”jävligt härlig röv” han hade på Big Ben.
Dagen är ju inte så långt gången men det där var definitivt det roligaste jag läst idag.
Tack tack, det värmer. Hoppas att det står sig så här på seneftermiddagen också.